Här ligger världens viktigaste fabrik: ”Total katastrof om Kina invaderar”

Uppdaterad 2023-10-04 | Publicerad 2023-10-03

HSINCHU, TAIWAN. En rabatt med växter och en mini­skog av gröna träd omger ingången.

Bakom den oansenliga entrén och den vitgrå fönster­lösa fasaden gömmer sig världens viktigaste fabrik där nästan alla de mest avancerade micro­chipen i världen produceras.

– Om fabriken skulle förstöras vid en kinesisk invasion vore det en katastrof för världs­ekonomin, säger Chih-Huang Lai, biträdande rektor vid Tsinghua universitet i Hsinchu.

Att kalla TSMC (Taiwan semi­conductor company) för världens viktigaste företag är ingen överdrift. Företaget och Taiwan har en helt unik position på ett av världens just nu hetaste områden.

Utan TSMC:s avancerade micro­chip skulle stora delar av världen bok­stavligt talat stanna. Sam­tidigt står Taiwan inför ett all­varligt invasions­hot från Kina. Går Taiwan inte med på att frivilligt uppgå i Kommunist­kina har president Xi Jinping sagt att han tänker ta kontroll över ön med militära medel.

Vid ett krig hotas tillgången till micro­chipen som är livsviktiga för hela världen.

Med tanke på fabrikens vikt hade jag förväntat mig någon form av säkerhet runt den. Men vår taxi kan utan problem köra ända fram till entrén.

Vi får dock nöja oss med att gå in genom en sido­entré, till TSMC:s museum. Trots att hela världens medier står på kö tillåter företaget så gott som inga besök inne i fabriken på grund av den på flera sätt känsliga produktionen. Museet är öppet för den som bokat en tid i förväg.

Vi guidas runt i den ultra­moderna an­läggningen av Ulric från företagets pr-avdelning. En video visar upp den hög­teknologiska, sterila miljön inne på fabriken där micro­chip, också kallade halv­ledare, förs runt i slutna behållare under till­verknings­processen som är nästan helt auto­matiserad. Vid datorer sitter operatörer klädda i skydds­dräkter för att inte förorena miljön.

De anställda måste varje dag passera en säkerhets­kontroll med metall­detektorer och identifiering via ansikts­igen­känning och andra biodata.

I en monter på museet visas chip av olika storlekar. Ett är stort som en gammal cd-skiva. Det minsta inte större än ett knapp­nåls­huvud men inne­håller ändå mängder av information.

– Antalet transistorer i chippen för­dubblas varje år samtidigt som chippen blir mindre, berättar vår guide. Men det blir svårare och svårare för varje år att tänja på gränserna.

Produktionen är igång dygnet runt i treskift.

Microchip är en vital del av alla moderna elektroniska produkter. De sitter i våra mobiler, disk­maskiner, bilar och datorer. Men också i strids­vagnar, robotar och annan militär materiel.

Utan microchip stannar världen bok­stavligen.

De mest avancerade är de som inne­håller flest ström­kretsar och styr­information på minst yta. 90 procent av dessa micro­chip görs i TSMC:s fabrik här i Hsinchu.

Andra länder har dyrbara råvaror som guld, järn­malm och sällsynta jord­arts­metaller. Taiwans guld är hög­teknologin.

 
Hur processen går till kan vi följa i ett så kallat ”clean room” på Tsinghua National University, en kort taxi­resa från TSMC:s fabrik. Det är här framtidens kader av chipp-experter utbildas.

Området runt Hsinchu är Taiwans mot­svarighet till Silicon Valley.

Innan vi släpps in i det allra heligaste måste vi ta på oss tunna men hel­täckande skydds­dräkter, plast­skor och plast­handskar.

Vi går igenom en luftsluss som ska ta bort alla partiklar. Minsta lilla partikel kan förstöra ett microchip.
Studenterna på andra sidan sitter med tunna, runda kiselplattor där de lägger in lager på lager av information. Ljuset är gulfärgat för att det gör chippen mer hållbara.

Känslan är som att befinna sig i en film om ett bio­logiskt laboratorium där det läckt ut farliga virus.

En kvinnlig student visar upp ett chip hon jobbar med. Hon håller fast det med ett pincett­liknande instrument.

Trots munskydden och skydds­dräkterna går det att prata med varandra. Ljudnivån i lokalen är ganska låg.

Taiwans unika position gör dem efter­traktade och sårbara. TSMC ensamt står för nästan åtta procent av Taiwans BNP.

Den lilla ö-nationen befinner sig i orkanens öga i ett geo­politiskt mycket känsligt läge i världen. Kinas hot att in­vadera Taiwan, som man anser är en del av Kina, växer hela tiden.

En del experter menar att TSMC:s unika position är en liv­försäkring mot en kinesisk attack. TSMC exporterar också till Kina även om man på grund av amerikanska sanktioner inte kan sälja de mest avancerade chippen till kineserna.

 
Chih-Huang Lai, biträdande rektor för institu­tionen för halv­ledare på Tsinghua National University är inte lika övertygad om liv­försäkringens värde.

Vi träffar honom i ett av­långt konferens­rum på fjärde våningen i en grå betong­byggnad på det jättelika men väldigt lummiga universitets­området. I korridoren utanför ligger papp­skivor utlagda på golvet och möblerna är täckta. Renovering av lokalerna pågår.

– Vår halvledarindustri räcker inte för att skydda oss även om många taiwaneserna tror det, säger han stillsamt. Men frågan är komplicerad.

En sak är han dock helt säker på. Ifall TSMC:s fabrik skulle förstöras vid en kinesisk invasion eller på annat sätt, kommer det att stå världen mycket dyrt.

– Det vore en total katastrof, säger han och det annars milda leendet byts ut mot ett all­varligt ansikts­uttryck. Världs­ekonomin skulle utsättas för enorma på­frestningar. Hela världen skulle vara förlorare.

Chih-Huang Lai är biträdande rektor för institutionen för halv­ledare på Tsinghua National University.

En föraning om vad som kan hända fick världen under covid-pandemin då efterfrågan på hem­elektronik och därmed micro­chip ökade kraftig. TSMC kunde inte hålla jämna steg med efter­frågan och det blev stora störningar i leverans­kedjorna på grund av covid-restriktioner i olika länder.

– De problemen är bara en föraning om vad som väntar ifall fabriken på Taiwan skulle förstöras eller tvingas sluta producera av andra skäl, menar den trots den tryckande värmen kostym­klädde biträdande rektorn.

Taiwan har fått sin unika position på micro­chip-marknaden mycket tack vare TSMC:s grundare Morris Chang. I mitten av 1980-talet bad Taiwans regering honom att komma hem från USA för att utveckla landets elektronik­industri till att bli världs­ledande. Chang kom upp med affärsidén att i stället för att varje företag ska tillverka sina egna micro­chips till sina elektroniska produkter skulle han starta ett företag som skräddar­sydde micro­chip åt bolag som sålde elektronik. Hans skiss på kinesiska till affärs­idén skrevs ner på några få pappersark som finns på display på företagets museum.

Många tvekade i början om det skulle fungera. I back­spegeln kan man se att det var en lyck­träff för Chang och Taiwan samtidigt som världen gjort sig väldigt beroende av en enda leverantör.

På initiativ från USA bygger TSMC en fabrik i Arizona i USA och planerar en annan i Texas. Företaget bygger också en fabrik i Tyskland. Där kommer man att tillverka micro­chip ner till 5 nano­meter. Det ska jämföras med de mest avancerade som görs i Taiwan på 3 nanometer. Nästa år kommer ännu mer avancerade på 2 nanometer.

– Det är hela tiden en balansgång mellan att expandera företaget men ändå behålla de viktigaste affärs­hemligheterna i Taiwan, förklarar Chih-Huang Lai.

Han tror att Taiwan kan behålla sitt försprång i åtminstone tio år till.

Men, undrar jag, varför kopierar inte andra länder bara Taiwans koncept.

Chih-Huang Lai ler lite överseende innan han svarar.

– Det är inte så lätt. Taiwans dominans handlar inte bara om ett företag. Vid sidan av TSMC finns en rad andra elektronik­företag och under­leverantörer på en begränsad geo­grafisk yta. Ett helt ekosystem har växt fram som är extremt svårt att kopiera.

Företagskulturen är en annan förklaring till den unika positionen.

– Lönerna i branschen är höga och vi kan locka till oss de bästa talangerna. 

Chih-Huang Lai ger ett konkret exempel på att det är inne att jobba på TSMC och liknande företag. De som arbetar där får mycket uppskattning av samhället och blir lite av hjältar.

– Jag hade en student som fick jobb på TSMC men efter en tid ville byta till finanssektorn. Men hans flick­vän gillade inte det eftersom finans­sektorn har lägre status här. Så han stannade kvar.

Biträdande rektorn skrattar gott åt sin historia.

Men den som väl fått ett jobb på TSMC är mer eller mindre livegen.

– Det är inget vanligt 9–5 jobb. Händer något i produktionen måste ingenjörerna vara på plats på fabriken inom 30 minuter. Oavsett tid på dygnet. Det är inte som i USA när man väntar till nästa dag med att fixa problemet.

Det sista säger han med en lite föraktfull ton. Taiwaneserna är stolta över sin starka arbetsetik som är en förklaring till de stora framgångarna.

Men även här är inställningen bland unga på väg att förändras.

– Många vill ha en bättre balans mellan yrkesliv och privatliv.

En av studenterna som vi träffar inne i ”clean room” är 24-åriga Lin Chun-Jung. Hon är inne på andra året av sin utbildning. Hennes lärare Sun-Zen Chen berättar stolt att hon hade betyg för att komma in på läkar­linjen men ändå valde halvledar­utbildningen.

Lin Chun-Jung ler blygt, till­synes obekväm över berömmet.

– För mig känns halvledar­industrin viktigare än hälso­vården, förklarar hon på stapplande engelska.

Utbildningen innebär en stor chans att få en praktikplats på TSMC.

– Jag hoppas få jobb där i framtiden. Jag är stolt över att Taiwan har ett så viktigt och framgångs­rikt företag. Halv­ledare är världens blod­omlopp och jag vill bara en del av det. Det har alltid varit ett personligt intresse.

Men så kryper det fram att lönen inte är en oväsentlig faktor i hennes personliga ekvation.

– Jag hoppas att få en riktigt hög lön, säger hon.

Det där med micro­chip­industrin som en liv­försäkring för att Kina inte ska invadera Taiwan har hon ingen åsikt om. Med handen blygt framför munnen skrattar hon bort frågan.

Lin Chun-Jung studerar på halvledar­utbildningen.
Aftonbladets Jerker Ivarsson och Wolfgang Hansson på plats i Taipei, Taiwan.
Publisert:

OM AFTONBLADET

Tipsa oss: SMS 71 000. Mejl: tipsa@aftonbladet.se
Tjänstgörande redaktörer: Sandra Christensen och Alex Rodriguez
Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lotta Folcker
Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
Redaktionschef: Karin Schmidt
Jobba på Aftonbladet: Klicka här

OM AFTONBLADET