Ödesval avgör Makedoniens väg – och namn

Landets framtida riktning – och kanske ett Nobelpris – ligger i potten när invånarna i Makedonien folkomröstar om EU, Nato och ett nytt namn.

Ödesomröstningen får stor tyngd för utvecklingen på hela Balkan.

– Något måste förändras. Vi kan inte fortsätta så här, suckar 52-årige Solomon Bicakcic i den makedonska huvudstaden Skopje när nyhetsbyrån Reuters kommer på besök.

Den sydligaste delen av det forna Jugoslavien har två miljoner invånare på en yta stor som Småland. Mycket handlar om ekonomin när invånarna i en folkomröstning på söndag ska besvara frågan "Är ni för medlemskap i EU och Nato genom att acceptera överenskommelsen mellan Makedonien och Grekland?".

Den genomsnittliga månadslönen i Makedonien ligger på cirka 3 500 kronor. Arbetslösheten är en bra bit över 20 procent.

– Det här är inte att leva. Det är att överleva, säger Bicakcic som tänker rösta ja på söndag.

Lösning och pris?

Att blanda in både EU och Nato i folkomröstningsfrågan är ett medvetet knep från premiärminister Zoran Zaev för att få valet att handla om mer än den egentliga huvudfrågan: landets namn.

I somras kom Zaev och grannlandet Greklands premiärminister Alexis Tsipras överens om att framöver kalla Makedonien för Nordmakedonien. På så vis hoppas man kunna avsluta den långa tvist som har pågått mellan länderna ända sedan Jugoslaviens sönderfall.

– Det skulle lösa enormt många problem. Det är 27 förlorade år, då det har pågått en fullständigt meningslös konflikt. Nu finns det en chans att lösa den, säger den svenske EU-parlamentsledamoten Jasenko Selimovic (L), till TT.

Ett ja på söndag kan dessutom bli dubbelt belönat. Om en vecka offentliggörs årets mottagare av Nobels fredspris, där Zaev och Tsipras nu nämns bland förhandsfavoriterna.

Namnfrågan är dock fortsatt infekterad. Oppositionen i Makedonien vill inte byta och i Grekland finns tunga nationalister som anser att alla olika former av namnet Makedonien bara kan användas för den region som tillhör norra Grekland.

Ryskt motstånd

Genom att knyta namnfrågan till frågan om EU och Nato hoppas Zaev att drömmen om en bättre ekonomisk framtid ska väga tyngre än landets formella namn.

Men det gör också att insatsen har höjts rejält. Ryssland har tydligt markerat sitt motstånd mot ett makedonskt Nato-medlemskap och ser gärna ett nej på söndag. USA och Nato har kontrat med att det bara är makedonierna själva som har rätt att avgöra vilka allianser de vill ingå i.

Vad gäller EU ligger ett eventuellt medlemskap för Makedonien minst tio år fram i tiden, även om invånarna röstar ja på söndag. Ett nej skulle samtidigt bli ett svidande nederlag för både Zaev och EU.

– Det här är ett ödesögonblick. Jag tror att hela deras framtid hänger på den här folkomröstningen, säger Selimovic som inte vågar ta ut något på förhand, även om opinionsmätningarna tyder på att runt 70 procent av väljarna kommer att säga ja.

– Jag hoppas att det ska bli ett ja, men jag vill inte vakna dagen efter med samma känsla som vid brexit eller amerikanska valet. Alla är för och så vidare – och så vaknar man dagen efter och känner att det här gick inte så bra.