EU grubblar om upphovsrätt på nätet

helskärm

11 och 13 är numren på allas läppar i EU-parlamentet när det grubblas intensivt om nya regler för upphovsrätten på internet.

Ordalydelsen i de två paragraferna får både nätjättar, utrikeskorrespondenter och popstjärnor att försöka påverka in i det sista.

Dramatiska ord har hela sommaren omgett diskussionerna om EU-kommissionens föreslagna modernisering av nuvarande regler.

Tyske EU-parlamentsledamoten Axel Voss, huvudansvarig för parlamentets behandling av frågan, försöker dock tona ned betydelsen av den omröstning som väntar under onsdagen.

– Det handlar inte om att förstöra internet. Det är inte en fråga om att försöka underminera folks kreativitet. Men det handlar om att fundera på den andra sidan av myntet: Upphovsrätt är väldigt viktigt och vi måste stoppa överträdelserna, säger Voss när ändringsförslagen debatteras i Strasbourg på tisdagen.

Länkskatt och filter?

De två paragraferna 11 och 13 handlar om hur originalproducenten av exempelvis en nyhetsartikel ska kunna få ersättning när det länkas vidare till den och på vilket sätt sociala medier och plattformar redan på förhand ska kunna sätta stopp för att upphovsrättsskyddat material laddas upp.

Kritikerna har kallat det första för en "länkskatt" och befarar att alltför hårda krav på det sistnämnda kommer att leda till behovet av uppladdningsfilter som i slutändan mest drabbar nätanvändarna.

– De här filtren är korkade. De kommer att hindra människor från att göra fullt lagliga delningar av bilder, musikvideor och politiska kommentarer, varnar svenska ledamoten Max Andersson (MP) i debatten.

Intensiv kampanj

Åsikterna om förslagen, som lades fram redan för två år sedan, har varit många och drastiska. De närmast berörda i form av stora internetbolag och tidningsutgivare, men också kompositörer, krigskorrespondenter, popstjärnor och nätaktivister, har tryckt på intensivt, både för och emot.

Inför omröstningen har mängder av ändringsförslag lagts in, för att knuffa planerna i ena eller andra riktningen. Mycket handlar om juridiskt finlir med val mellan ordalydelser som att skyldigheten ligger hos någon jämfört med att någon har skyldigheter.

– Det sämsta alternativet har blivit bättre. Förhoppningsvis kan det nu bli något ännu bättre, säger Gunnar Hökmark (M).