PFAS vid grönsaksodling oroar

helskärm

I flera godkända bekämpningsmedel som används i Sverige finns PFAS-kemikalier. Det framgår av en rapport från organisationen Pesticide Action Network (PAN). De tillåtna medlen används bland annat vid odling av livsmedelsgrödor.

Rapporten har listat närmare 40 aktiva ämnen som finns i bekämpningsmedel som säljs på den europeiska marknaden som innehåller PFAS-ämnen.

Många PFAS-kemikalier har visat sig ha flera negativa effekter på hälsan och inom EU krävs särskilda tillstånd för att använda dem i bekämpningsmedel, vilket gäller även för de produkter som PAN har listat i sin rapport. Men enligt PAN finns det luckor i regelverken som gör det möjligt att använda medlen inom jordbruket. De produkter som tas upp i rapporten används bland annat inom grönsaksodling, liksom i odling av vete, råg och havre.

Organisationen Krav, som uppmärksammat rapporten, vill se en ändring av regelverket.

– Det pratas mycket om PFAS inom andra områden men jag tror inte att någon som står vid grönsakshyllan i butiken vill behöva vara orolig för att det man köper innehåller farliga kemikalier, säger Emma Rung, vd på Krav.

Två steg

Om rester av PFAS finns i grödorna framgår inte av den aktuella PAN-rapporten. Men eftersom det handlar om långlivade kemiska föreningar skulle Emma Rung helst se en nolltolerans.

När bekämpningsmedel, eller växtskyddsmedel, som de också benämns, godkänns inom EU ska först själva det aktiva ämnet riskbedömas och godkännas på EU-nivå. Sedan ska produkten där det ingår godkännas nationellt.

Runa Njålsson är strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen som ansvarar för godkännanden av växtskyddsmedel i Sverige. Hon säger att det görs en bedömning av risker och effektivitet för alla bekämpningsmedel.

– Alla godkända växtskyddsmedel på den svenska marknaden, även de som innehåller ämnen från PAN-rapporten, har genomgått riskbedömning och riskerna har befunnits acceptabla. Då har man bedömt bland annat hur det ackumuleras och bryts ner miljön.

Enligt Runa Njålsson motsvarar de ämnen som listas i rapporten omkring 50–60 ton av de totalt 2 000 ton aktiva ämnen som används i Sverige per år.

Översyn på gång

EU-kommissionen har initierat en översyn av reglerna för hållbar användning av växtskyddsmedel.

– Syftet är att strama åt regelverket och att göra om det till en förordning vilket är skarpare än ett direktiv. EU-kommissionen arbetar också för att minska användningen av kemiska växtskyddsmedel med 50 procent innan 2030. Men det arbetet har dragit ut på tiden och det är väl oklart när det blir färdigt, säger Njålsson.

Emma Rung vill att politikerna ska jobba hårdare för att naturfrämmande och kemiska bekämpningsmedel inte ska finnas inom livsmedelsodlingen.

– Man skulle också kunna se över hur den offentliga upphandlingen ser ut. Att det finns med som ett krav när kommuner och regioner köper in livsmedel till exempel.

Rättelse: I en tidigare version uppgavs fel årtal när EU-kommissionen vill ha minskat användningen av kemiska växtskyddsmedel. Rätt är år 2030.