Guds straff eller klimatförändringar bakom Harvey?

Den finns en mycket väsentlig skillnad mellan att påstå att orkanen Harvey är guds straff och att hävda att stormen är ett resultat av klimatförändringar.

För det senare påståendet finns åtminstone hyfsat starka vetenskapliga belägg.

Givetvis var det bara en tidsfråga innan monsterstormen skulle skyllas på en av människan orsakad uppvärmning av vår planet.

Som ett lika givet brev på posten kommer förnekandet från de som i likhet med president Trump hävdar att det inte finns några som helst bevis på att människans aktivitet påverkar klimatet.

Så hävdade exempelvis den konservativa amerikanska författaren och kommentatorn Ann Coulter i en tweet att det var troligare att Harvey var guds straff för att Houston valt en lesbisk borgmästare än att stormen orsakats av klimatförändringar.

Ett rätt märklig slutsats med tanke på att en mycket stor majoritet av forskarna på klimatområdet varnat för att en följd av klimatförändringarna är mer extremt väder. När det regnar så regnar det kraftigare på vissa platser. Medan andra områden kan drabbas av extrem eller extrema vindstyrkor.

Årsregn på en vecka

Förändringen har fysiska mätbara orsaker. När temperaturen i världen hav stiger så samlas mer fukt i atmosfären vilket ger kraftigare regn.

Få forskare går så långt som att hävda att just Harvey är orsakad av klimatförändringen. Men många är övertygade om att stormen blev mer intensiv på grund av klimatskiftet. Houston fick lika mycket regn på en vecka som staden normalt får på ett år. Mängderna var så extrema att de amerikanska metreologerna var tvungna att lägga till nya färger på sina kartor.

– Det här är ett oväder som vi inte ens kunnat föreställa oss, säger chefen för den katastrofmyndigheten FEMA.

För president Donald Trump blev Harvey en rejäl smäll på fingrarna. Nyligen upphävde han president Obamas dekret att alla stora federalt finansierade infrastrukturprojekt i USA måste ta hänsyn till de senaste klimatrönen när man bygger.

Skräckexempel

Houston är ett skräckexempel på hur man successivt anlagt en mångmiljonstad på mark i ett känt orkanområde som knappt når över havsytan. Våtmarker runt staden som tidigare absorberat extrema regn har asfalterats och nu lett till våldsamma strömmar när vattenmassorna inte har någonstans att ta vägen.

Oavsett vad som orsakar ökningen av extremt väder så måste det vara en klok taktik att bygga städer i högre terräng och på ett sätt som minskar skadorna av extrema vindar och stora regnmängder. Trump tycker tvärtom.

När så gott som hela världen enat sig om att försöka begränsa jordens uppvärmning genom att minska utsläppen av växthusgaser så saboterar USA:s president det unika Paris-avtalet genom att säga upp det.

Öppnar plånboken

Sen åker han till det drabbade Texas och vill öppna plånboken för att betala de över 100 miljarder dollar som återuppbyggnadsarbetet beräknas kosta.

Snacka om hål i huvudet.

Klimatförnekarna brukar hävda att det kostar en massa pengar och arbetstillfällen i onödan att minska koldioxidutsläppen. Men om nu den samlade expertisen, med några få undantag, hävdar att det går att minska riskerna för extremväder, vad är då problemet med att försöka?

För några årtionden sedan förbjöds freongaser i bland annat kylskåp därför att de misstänktes för att minska ozonskyddet runt jorden. Det är väl ingen som ångrar det idag?

Fattiga drabbas värst

Att minska utsläppen av växthusgaser har många fördelar vid sidan av att förhoppningsvis minska klimathotet.

Förnyelsebar energi är en långsiktigt pålitlig, ren källa som i motsats till gas och olja inte tar slut. Dessutom ger omställningen till en grön industri långt fler jobb än utbyggnaden av kol och olja som Trump vill satsa på.

Mediabevakningen av naturkatastrofen i USA som hittills tagit 30 liv har varit intensiv. Betydligt mindre uppmärksamhet har ägnats åt de extrema monsunregnen över Indien och Bangladesh som hittills dödat 1 200 människor och påverkat närmare en halv miljard. Människor långt fattigare och mer utsatta än de flesta drabbade amerikaner.

Extrem kyla

En rapport från Asiatiska utvecklingsbanken varnar för att 130 miljoner människor i Indien, Pakistan och Bangladesh kommer att tvingas lämna sina hem på grund av klimatförändringar fram till sekelskiftet.

Hur världens klimat formas är en mycket komplex process. Bevisligen har världen genom årtusendena genomgått perioder av extrem värme och extrem kyla. Men när det mätbart går att visa att de senaste åren har varit de varmaste på jorden sedan vi har tillgång till data är det kanske dags att börja ta hotet på allvar.

Oavsett om man tror på vetenskapen eller tror på gud.