Sprängningarna på rekordnivå i år

Anja Haglund/TT

Henrik Säll/TT

Publicerad 2019-06-16

Flera sprängdåd har skakat landet den senaste veckan. Nu visar nya siffror att sprängningarna ökar kraftigt i år. I fjol anmäldes 63 sprängningar till och med maj, i år är antalet 93.

– Det sker en kapprustning inom den yrkeskriminella världen, säger kriminolog Sven Granath.

Ett bombdåd som blåser ut i princip samtliga fönster i ett helt flerbostadshus. Söndersprängda entréer, och detonationer inne i trappuppgångar.

Efter den senaste veckans sprängningar talar många om en våldsvåg som drabbat Sverige.

Statistik från Brottsförebyggande rådet visar att antalet anmälda sprängningar i år har nått en rekordnivå. Ökningen är nästan 50 procent under årets fem första månader jämfört med i fjol, från 63 sprängningar till 93.

– Givet att det är en sann ökning så är det jättemycket och självklart allvarligt, säger kriminolog Manne Gerell vid Malmö universitet.

Fejder blossar upp

– Många misstänker ju att det rör sig om ungefär samma grupper som ägnar sig åt skjutningar och sprängningar. Där kan man tänka sig att vissa grupper börjat använda sig av sprängmedel mer än man gjorde tidigare, säger han.

Sprängningar med koppling till organiserad brottslighet sker framför allt i Stockholm, Göteborg och Malmö, enligt polisen.

Enligt Sven Granath, kriminolog på polisregion Stockholm, kan ökningen även handla om att fejder just nu blossat upp inom kriminella nätverk där man har kunskaper om sprängmedel. Men att polisen med stöd av den nya vapenlagen tar fler skjutvapen i beslag kan också spela in, tror han.

– Då får man ta fram den här arsenalen helt enkelt.

Förra året anmäldes totalt 162 sprängningar. Jämförelser längre tillbaka i tiden är inte möjliga eftersom det var först då Brå började följa sprängningarna utifrån en egen brottskod.

Fortsätter sprängningarna i samma takt som hittills kommer totalsiffran för 2019 att landa betydligt högre än fjolårets.

Skrämmas

Troligen har tillgången till sprängmedel ökat, samtidigt som kriminella fått en större vana att använda det, enligt Manne Gerell.

– Dels lär man sig hur man gör, men man börjar också se det som ett rimligt alternativ. Man vet att man har alternativet sprängmedel, vilket man kanske inte tänkte på för fem år sedan, säger han.

I de flesta fall handlar det om att skrämmas och visa sitt våldskapital, även om det finns incidenter där syftet uppenbart varit att skada en person.

– Eftersom de flesta sprängladdningar placerats där det inte funnits personer på plats – entréer, tomma lokaler eller fordon – är en rimlig hypotes att det ofta handlar om att sända ett budskap eller en signal, säger Gerell.

– Man vill visa att "vi menar allvar, vi har våldskapital, vi är farliga, gör som vi vill".

Komma i vägen

Samtidigt löper vanligt folk större risk att drabbas av sprängningar är skjutningar, enligt Sven Granath.

– Det finns personer som blivit ihjälskjutna av misstag, men det är också personer som dödats av sprängladdningar helt av misstag, och jag tror att risken att "komma i vägen" är större när det handlar om sprängladdningar, säger han.

Upprepade sprängningar i ett område kan också på ett annat sätt än skjutningar påverka de boendes trygghet.

– Jag har själv vaknat flera gånger av sprängningar mitt i natten. Man kan vakna även om den sker flera kilometer bort. Det är klart att det påverkar väldigt många, det sänder en signal om att något är obehagligt och farligt, säger Manne Gerell.

Trauman och stress

I Linköping, där en våldsam explosion skadade både människor och fastigheter förra fredagen, försöker de boende fortfarande smälta det som hänt.

– Det är jobbigt för många det här, det skapar en del trauman och stress, även om jag har klarat mig ganska bra, säger Rasmus Broman.

– Det är fortfarande en totalt overklig känsla. Man tror inte att något sådant här ska hända här i lilla Linköping, säger Eva Andreassen.

– Man tänker ju på att det kunde ha gått mycket värre, med så mycket folk som var hemma.