Kratrar gynnsamma för utomjordiskt liv

helskärm

Meteoritnedslag kan stimulera kolonisering av annars livlösa planeter. Den slutsatsen drar forskare vid bland annat Linnéuniversitetet efter att ha studerat Siljansringen i Dalarna.

Forskare har sett spår av uråldrigt liv långt nere i de djupa sprickorna i den så kallade Siljansringen, Europas största nedslagskrater med en diameter av cirka 50 kilometer. Kratern bildades för cirka 380 miljoner år sedan efter ett meteoritnedslag, och i dag innefattar kratern bland annat sjön Siljan och Orsasjön.

"Vi undersökte det uppspruckna berget i kraterkanten och noterade små mineralkristaller av kalciumkarbonat och sulfid i sprickorna. När vi analyserade kristallernas kemiska sammansättning stod det klart för oss att vi hittat starka bevis för att de bildats som ett resultat av mikroorganismers aktivitet", säger forskaren Henrik Drake vid Linnéuniversitetet i ett pressmeddelande.

I borrkärnor

Kristallerna fanns i borrkärnor som ett företag som letar efter gas i området nyligen tog upp. Mer specifikt var det sammansättningen av olika former (isotoper) av grundämnena kol och svavel som avslöjade att mikroorganismer varit närvarande. Isotoperna fungerar som fingeravtryck för uråldrigt liv, mikroorganismer som producerat och konsumerat växthusgasen metan långt nere i sprickorna.

Analyserna visar att mikroorganismerna koloniserade sprickorna och var aktiva för mellan 80 och 22 miljoner år sedan, det vill säga flera hundra miljoner år efter meteoritnedslaget, skriver forskarna.

Gynnsam miljö

"Vid Siljan kan vi se att kratern har koloniserats, men att detta främst skedde när förhållandena, till exempel temperaturen, hade blivit mer gynnsam för mikrobiellt liv än vad som var fallet vid tiden för nedslaget", säger Henrik Drake.

Forskarna, som redovisar sina resultat i Nature Communications, konstaterar att fynden visar att meteoritkratrar är gynnsamma miljöer för kolonisering av mikroorganismer, på jorden och – i förekommande fall – även på andra jordliknande planeter.