Monster är äkta hjärnspöken

avTT

Foto: Ng Han Guan/AP/TT
Draken är monsterkungen, anser historikern Bo Eriksson som skrivit flera böcker om monster. Här är en mekanisk drake som framträder under festligheter i Kina. Arkivbild.

Det är halloweentider och plötsligt finns de överallt, monstren. Men även resten av året konfronteras vi av drakar, vidunder och andra skräckinjagande figurer – i böcker, spel och på film.

– Vi har aldrig sett så många monster som nu, säger historikern och monsterforskaren Bo Eriksson.

Människan har genom årtusenden fascinerats av monster i alla former, från antikens vidunder till moderna rymdmonster. En som fördjupat sig i ämnet är Bo Eriksson, docent i historia i Stockholms universitet. Lagom till halloween kommer hans senaste bok "Monsterbestiarium", en presentation av över femtio olika monster från mytologi och populärkultur.

Vad är det då som gör att vi ständigt uppfinner nya monster att skrämmas av? Bo Eriksson ser det som en produkt av vårt evolutionära arv. Forna tiders människor vävde in farorna de utsattes för i berättelser.

– Rädsla och utsatthet, parat med den enorma hjärnkapacitet vi hade, bidrog till att vi skapade fiktiva monster för att hantera vår nyfikenhet, säger han.

Bokstavliga hjärnspöken

– Vår hjärnkapacitet gör att vi kan föreställa oss något som inte existerar, men som kanske kan existera eller borde existera. Monster är bokstavligen hjärnspöken, säger Bo Eriksson.

Monstren hade också en pedagogisk funktion, tror han. Barn avskräcktes från att gå nära vatten med sägner om träskmonster.

Bo Eriksson ser tre blomstringsperioder för monster. Den första är den mytologiska tidsåldern i det gamla Mesopotamien, antikens Grekland och Rom. Den andra perioden är 1800-talet, "vampyrens århundrade", då gestalter som Frankensteins monster och Dracula föds.

– Den tredje perioden och den största, det är den vi lever i nu. Vi har aldrig i hela världshistorien sett så många monster som vi gör nu, säger han.

Lönsamma monster

En förklaring är det rent kommersiella. Skräckfilmer och läskiga spel drar in pengar.

– Folk tycker om att bli skraja och betalar för det. Men det förklarar inte allt, menar Bo Eriksson.

Han pekar på att monstrens blomstringstid sammanfaller med stora samhällsförändringar. 1800-talets populärkulturella skräckgestalter föddes under industrialiseringen. Och i dag står mänskligheten inför en ny stor omvandling – digitaliseringen. En kollektiv ängslan tar sig uttryck i nya monster.

– I de här förändringstiderna, precis som på 1800-talet, kan man se att det blir en explosion av monster.

Draken monsterkung

Bo Eriksson tycker inte det är så konstigt att vi människor gillar att bli skrämda. När monstret dödas är ordningen återställd och vi andas ut av befrielse och går ut från biosalongen med en känsla av hopp.

– Men de värsta skräckfilmerna är ju när monstret inte dör. Jag vet inte hur många gånger man har haft ihjäl Godzilla och Godzilla kommer likväl tillbaka, påminner han.

Har då experten några favoritmonster? Bo Eriksson skrattar och förklarar att han har två:

– Det ena är draken. Zombier, varulvar och vampyrer är ju så populära i dag, men draken besegrar dem alla. Draken är ju monstrens monsterkung. Den är slug, den är stor, den är farlig och den har existerat allra längst av alla monstren.

Den andra favoriten är det japanska vattenmonstret Kappa, vars första kända omnämnande är från 700-talet.

– Kappa är både charmig och rolig men otroligt vidrig, äcklig och farlig samtidigt och man ska akta sig för den.