Jägare laddar för ökad säljakt

TT

Publicerad 2019-04-04

Den 20 april öppnas skyddsjakten på knubbsäl och gråsäl. Inför årets jaktperiod har Naturvårdsverket ökat kvoterna till 1 100 gråsälar, 600 knubbsälar och 200 vikare. Arkivbild.

Sälstammens återväxt från utrotningshotad till livskraftig kan beskrivas som en framgångssaga. Men för fiskeindustrin är de storögda däggdjuren ett gissel som orsakar stora skador.

Inför årets skyddsjakt har kvoterna höjts rejält, men kritiseras ändå för att vara för låga.

– Det kommer inte att hjälpa fisket särskilt mycket. Det är ett sätt att lindra för vissa fiskare, i synnerhet de som bedriver ett laxfiske, säger forskaren Sara Königson vid institutionen för akvatiska resurser på kustlaboratoriet, SLU.

Den 20 april öppnas skyddsjakten på knubbsäl och gråsäl. Inför årets jaktperiod har Naturvårdsverket ökat kvoterna till 1 100 gråsälar, 600 knubbsälar och 200 vikare.

Totalt sett är det en ökning med 38 procent jämfört med fjolårets jaktkvot.

Återhämtade sig

Under 1970-talet förde sälstammen en tynande tillvaro då utsläpp av miljögifter hade en kraftigt nedsättande effekt på sälarnas fortplantningsförmåga.

Efter att utsläppen begränsats återhämtade sälstammen sig och enligt gemensamma uppgifter från Östersjöländernas myndigheter uppgår populationen av gråsälar i Östersjön i dag till 38 000–50 000.

Antalet knubbsälar i Skagerack och Kattegatt uppskattas till omkring 25 000 medan antalet vikare uppskattas till cirka 20 000 i Bottenviken.

Konkurrent till människan

Återväxten beskrivs ofta som en framgångssaga. Men inte av fiskeindustrin som drabbas hårt av sälarna. Enligt Sara Königson är situationen allvarlig.

– Vi har knappt något kustfiske kvar.

Förutom att skapa problem för fiskarnas redskap och fångst sprider sälarna parasiter och konkurrerar med människan om fiskbeståndet, säger Sara Königson som arbetar med att ta fram sälsäkra redskap för fiskarna. Just nu upplever hon dock att hon och hennes kolleger arbetar i motvind.

– Det är lite meningslöst med att ta fram redskap för att sälen inte ska komma åt fisken när vi knappt har något fiskbestånd och sälen äter upp all fisk ändå.

Flera lösningar behövs för att komma tillrätta med problemet, anser hon. En av dem är ökad jakt.

Fåtal jägare

Incitamentet för att jaga säl är dock lågt. Den jägare som skjuter en säl får inget betalt. Man får heller inte sälja sälprodukter, men skickar man in prover till Naturhistoriska museet utgår däremot en mindre ersättning.

Jägarförbundets sälvårdskonsulent Hans Geibrink i Umeå som själv jagar säl uppskattar antalet säljägare i Sverige i dag till max ett hundratal.

– Du ska ha jakträtt, du ska ha båt och vara relativt van att vistas i områdena, säger han.

Enligt Hans Geibrink har Sverige hanterat sälar på ett dåligt sätt.

– Det är glädjande att de har kunnat återhämta sig, men att låta dem bli så många att man räknar med att inom en ganska nära framtid så kommer de att drabbas av omfattande svält eller sjukdomar och på vägen fram dit så är det många fiskpopulationer som är ordentligt hotade. Man ska inte hantera en viltstam så i Sverige.

Tur och skicklighet

Enligt Hans Geibrink växer sälstammen i dag med 7 000-8 000 individer om året. Jakten är begränsad till de områden där det finns skador på fisket, vilket innebär att det är en begränsad andel som det bedrivs jakt på.

Antalet fällda djur når heller inte upp till kvoterna. I fjol fälldes 499 gråsälar och 285 knubbsälar.

För jägaren Hans Geibrink är det viktigt att "försöka sköta det här på ett snyggt sätt". Dessutom lockar naturupplevelsen.

Väder och blåst gör att det kan vara svårt att ta sig i land på öar och försvårar skyttet. Dessutom är djuren stora och tunga, vilket gör att en jägare behöver både tur och skicklighet.

Om säljakten är svårare än annan jakt?

– Jag skulle inte säga att det är någon extremt svår jakt, men annorlunda. Det är blötare.

Majoritet för licensjakt

Kraven på licensjakt på säl har väckts i flera riksdagsmotioner och på torsdagen beslöt riksdagen att uppmana regeringen att införa licensjakt på säl.

Bakom förslaget stod SD, C, KD och M. Övriga partier, S, V, L och MP, hade reserverat sig när det behandlades i miljö- och jordbruksutskottet.

Rättad: I en tidigare version angavs fel dag för riksdagens uppmaning till regeringen.