Wilders-fan: ”Han är min Michael Jackson, min Jesus”
Publicerad 2017-03-14
VALKENBURG-HEERLEN. En svart BMW-suv bromsar in. Omgiven av civilklädda livvakter sticker en blond kalufs ut ur ena bakdörren. Kvinnan bredvid mig börjar applådera och jubla. Andra stämmer in.
Geert Wilders har lite av rockstjärnestatus. Han är högerpopulisten som kan vrida utvecklingen i Europa åt ett helt annat håll.
Det bakåtkammade, blonderade håret ligger perfekt. Ihop med solbrännan får det honom att stå ut ur mängden. Wilders går direkt fram till några av de tv-kameror som samlats i hörnet av Halderstraat i den pittoreska småstaden Valkenburg, nära gränsen till Tyskland och Belgien.
Wilders är i ett vänlig sinnat område. Han är själv uppväxt i den här provinsen, Limburg, och anhängarna är många.
– Den okontrollerade invandringen är ett existentiellt hot mot landet, säger Wilders in i mikrofonerna. Islam och frihet är oförenliga. Ska vi vara fria i framtiden måste vi ha mindre av islam i samhället.
”Säger det andra inte vågar”
Kvinnan intill mig med håret i en knut nickar instämmande.
– Jag är en stor fan av Wilders, säger Karen. Han säger det som inga andra politiker vågar säga. Vi har för många flyktingar och de kostar för mycket pengar. En del av dem är kriminella. Flera av mina vänner har blivit rånade när de tagit ut pengar från bankomaten.
Hon kastar sig fram för att få en bild tillsammans med Wilders. När hon vänder sig mot mig igen fortsätter hon sin utläggning:
– Vi kommer att få stora problem när mina barn växer upp. Jag vill att vi ska bevara våra holländska värderingar. Nu anpassar vi oss för mycket efter nykomlingarna.
Wilders arbetar sig långsamt fram längs kravallstaketet, från media till media. När han når mig frågar jag om han hoppas på en Trumpeffekt på valdagen.
Han växlar ledigt till engelska när han småleende svarar.
– Jag hoppas på en Wilderseffekt.
”Jag är inte Trump”
Wilders är en aning irriterad över att hela tiden bli jämförd med den amerikanske presidenten.
– Jag är inte Trump, säger han. I am my own man.
Han medger att Trumps framgångar varit en stor inspiration för honom men är noga med att påpeka att han haft samma åsikter långt innan Trump torgförde dem. De två har aldrig träffats.
– Men vi är en del av samma patriotiska rörelse som löper över världen.
I den mån man kan lita på opinionsmätningarna så leder Wilders Frihetsparti fortfarande inför valet på onsdag, även om ledningen krympt en aning de senaste veckorna. Något som oroar hela Europa som är rädd för att Nederländerna i fortsättningen ska styras av en högerpopulist.
Han har redan lyckas påverka politiken genom att tvinga övriga partier att ta flera steg högerut för att inte förlora väljare till Frihetspartiet.
Invandringen och islamhatet är den fråga Wilders vinner röster på men han vill även lämna EU och eurosamarbetet. Den armé av valarbetare som följer i partiledarens fotspår klädda i vita jackor med partiets förkortning på ryggen, PVV, i blå bokstäver, delar ut hundralappar i gulden (Hollands gamla valuta) med Wilders bild på. En äldre man håller fram en låtsassedel och säger "den vill vi ha tillbaka".
– Vi är inte en självständig stat längre när vi lämnat över så mycket makt till Bryssel, dundrar Wilders. Vi kan inte bestämma över vår egen invandringspolitik. Det är som att inte ha nyckeln till sitt eget hem.
Ler på varje bild
Geert Wilders stannar till så fort någon vill ta en selfie tillsammans med honom. Och de är många. Alla är inte lojala anhängare. En del är bara nyfikna och vill få en bild med en kändis.
Han är mycket älskvärd och tillmötesgående. Han ler på varje bild utan att det känns ansträngt.
Något valtal blir det aldrig. Valmötet består av att Wilders likt en kung möter massorna en i taget.
Birgitte Stolk som har ett mysigt café, precis intill kravallstaketet, där hon serverar den lokala specialiteten Limburgpaj, är mindre road. Med sonen Jonathan, sex månader, i knäet följer hon spektaklet genom fönstret. Utan att direkt kritisera Wilders säger hon:
– Jag tycker vi ska ställa upp för varandra. Klimatförändringarna kanske gör att Holland översvämmas. Då kan det vara vi som blir flyktingar och vill ha hjälp av andra.
Hon hävdar att de som bor i Valkenburg växer upp i en sagovärld där inga faror lurar.
– Vi måste förstå att de flesta lever i en helt annan verklighet.
Wilders körs med poliseskort till nästa valmöte i grannstaden Heerlen. Han mordhotas ständigt och har livvaktskydd 24 timmar per dygn. Men på inget av valmötena finns några säkerhetskontroller. Bara en uppsjö av poliser i gula västar och livvakter med hörsnäcka i örat. Och helikoptern som hovrar över oss.
Under en kort period ställde Wilders in alla sina valmöten sedan det uppdagats att en av hans livvakter läckt information. Men opinionssiffrorna dalade och den senaste veckan har Wilders återupptagit kampanjandet.
”Måste stänga gränserna”
Till en början går allt lugnt till även i Heerlen. Det applåderas och jublas. Alla vill ta en selfie.
Robert vill inte säga sitt efternamn men hans ögon lyser av hänförelse över att få träffa Wilders.
– Han är min Michael Jackson, min Jesus, säger den unge mannen medan hustrun med sitt minspel visar hur missnöjd hon är över att han talar med utländska media.
– Vi måste göra precis som Wilders säger, hävdar Robert. Stänga gränserna för alla invandrare från muslimska länder. Jag har hört vilka problem ni har i Sverige. Ni är alldeles för mjuka. Vi vill definitivt inte bli ett nytt Sverige.
När Robert ska bli fotad med Wilders försöker han lägga armen om partiledaren. Wilders säger ifrån direkt. På en tiondels sekund är älskvärdheten bortblåst men leendet kommer lika snabbt tillbaka när Robert lydigt tar ner armen.
Sen får han ta en bild på sin hustru ihop med Wilders. Robert kämpar med att hindra händerna från att skaka.
Plötsligt dyker en grupp motdemonstranter upp. De ropar i talkörer "Flyktingar är välkomna. Inte rasister". Några bär på handskrivna banderoller med budskap som "Ingen människa är illegal".
Smockan i luften
Med hög musik och talkörer försöker de störa och psyka Wilders.
Han promenerar vidare som om ingenting hänt och fortsätter ta selfies, tätt omgiven av sina livvakter. Men polisen blir nervös. De spärrar gång på gång av vägen för motdemonstranterna. En polis sliter åt sig en av banderollerna och möts av högljudda protester.
Demonstranterna och Wilders valarbetare munhuggs. Smockan hänger i luften men inget våld utbryter.
En ung kvinna betraktar Wilders med en blandning av rädsla och avsky.
– Om han vinner är vi tillbaka till Tyskland på 30-talet, säger Loes och suckar uppgivet.