Herbert och Gudrun har levt ihop i 50 år – säras av kommunen

Publicerad 2018-10-18

De har varit i lag sedan 70-talet men nu har Gudrun Hägglund, 94, och Herbert Dahl, 86, tvingats fem mil från varandra. Detta för att man skurit ner antal platser på äldreboendet, skriver Länstidningen Östersund.

– De har betalat skatt i hela sitt liv och det här är tacken, säger Herberts dotter Lena Dahl Jämtgård till Aftonbladet.

Gudrun Hägglund, 94, och Herbert Dahl, 86, blev ett par på 70-talet och har bott ihop i 50 år i Stugun i Ragunda kommun.

I vintras blev Herbert sjuk och de båda flyttades till ett korttidsboende. Herbert som blev frisk fick flytta hem, men inte Gudrun som har en demenssjukdom.

– Han kunde ju inte ta hand om henne. Det har varit svajigt länge om man säger så men han har gjort så gott han kunnat och så har vi anhöriga ställt upp. Men till slut så blir det så att det inte går längre, säger Lena Dahl Jämtgård som är dotter till Herbert.

Därför söker anhöriga plats på äldreboendet Bergegården i Stugun till Gudrun – så att paret ändå skulle kunna bo nära varandra. Men i maj i år fick de avslag av kommunen som beslutat att skära ner på platserna på Bergegården, vilket Länstidningen Östersund rapporterat om. I stället blev de tillsagda att Gudrun skulle flytta till äldreboendet i Hammarstrand, som ligger cirka fem mil bort. Och där bor hon nu.

– Det är tio mil för Herbert att köra fram och tillbaka till henne. Hon vill att han ska vara där ofta och han försöker två gånger i veckan, men snart blir det halt ute, säger Lena.

”Blir sämre och sämre”

Boendet i sig är det inget fel på men distansen till sin man har påverkat Gudrun.

– Hon blir ledsen när han åker hem, hon vill att han ska vara där. Sen så säger personalen att hon blir mer och mer dement för det blir väldigt lite stimulans för henne. De anordnar aktiviteter och så men varje gång man kommer dit så ligger hon och stirrar i taket, hon blir sämre och sämre.

Även Herbert har påverkats.

– Pappa mår ju dåligt när han ser att hon blir ledsen när han åker hem. De får lika ont på varsitt håll, för de är ju vana att vara tillsammans.

Enligt Lena ska det finnas två rum lediga på Bergegården, så hon förstår inte kommunens beslut.

– De har varit egna företagare och har betalat skatt i hela sitt liv och det här är tacken. De aldrig utnyttjat något, de har aldrig haft hemtjänst eller något annat. Utan de har klarat sig själva, åkt skoter och fiskat, de har varit en färgklick för byn. Och så blir det ett sådant här avslut. Det är väldigt tråkigt, när det går att ordna så enkelt, säger hon och fortsätter:

– Man behandlar inte äldre människor så här, pappa hade bara haft 75 meter ifrån Bergegården om hon hade kunnat fått en plats där. Han blir ju ledsen, han tycker inte att det här är okej. Han tycker att det är bedrövligt.

Lena har, tillsammans med Gudruns son Stig, överklagat Gudruns placering till förvaltningsrätten

S-politikern: Alltid någon som hamnar i kläm

Beslutet om nerdragningen av antal platser bottnar i hur kommunen ska använda resurser på bästa sätt, enligt Elisabeth Carlander Blom som är chef för stöd- och omsorgsförvaltningen i kommunen.

– Vi diskuterar kontinuerligt hur vi ska fördela våra platser inom äldreomsorgen. Utifrån den diskussionen blev det så att vi minskade ner på antalet platser både på Nipängen och på Bergegården, säger hon till Länstidningen Östersund.

Lennart Skoog, (S), är ordförande i sociala utskottet i Ragunda kommun. Enligt honom har politikerna ställt sig bakom beslutet. Dessutom handlar det om skicket på rummen menar han, som inte är inte godkända enligt Socialstyrelsens krav. Det finns alltid risk att någon kommer i kläm, menar han.

– Jag har full förståelse för Herberts reaktion men tyvärr så är det så att vi i det här fallet har behövt göra så här, säger han till tidningen.