Kriminella värvar poliser mer strategiskt

helskärm

Kriminella tycks ha blivit mer strategiska i sina försök att värva poliskällor, enligt Brå-utredaren Johanna Skinnari.

Både kärleksfällor och släktkopplingar används, men även poliser med spelskulder eller narkotikabruk kan utnyttjas.

– Det finns en del som talar för att det finns en liten grupp som är mer strategisk. Och att gruppen har blivit större, säger Johanna Skinnari.

Brå har i två rapporter, 2014 och 2024, undersökt hur kriminella utnyttjar så kallade möjliggörare eller insiders inom polisen. I årets rapport tittade man även på andra myndigheter och branscher.

2014 beskrevs det som att kriminella som aktivt letade källor inom polisen utgjorde enstaka undantag. Resultaten från den senaste granskningen talar för att de förslagna metoderna blivit något mer frekventa, enligt Johanna Skinnari.

– Nu är det mer av den här högre skolan, säger hon.

Spelskulder

Som uppmärksammats i DN:s rapportering har kriminella inlett sexuella relationer med poliser. I Brås rapport framgår även att man utnyttjar släktband och gamla vänskaper. Även personer som är kunder till kriminella utnyttjas.

– Det kan vara att man har köpt narkotika eller har spelskulder till kriminella. Sexköp nämns också men inte alls i samma utsträckning, säger Johanna Skinnari.

De kriminella vill ha information både om sig själva och sina motståndare. Det handlar dock inte uteslutande om sekretessbelagda uppgifter, även ”strategisk information” är av intresse.

– Det kan vara information om vilka brott polisen har svårt att komma åt, eller vilka brottsliga upplägg polisen har stort fokus på. Alltså allmän kompetens, prioriteringar, utredningskunskap – de lite mjukare frågorna.

Enligt Brås bedömning är så kallade möjliggörare fortsatt en ovanlig problematik på de allra flesta arbetsplatser, även inom polisen. Däremot kan en enda läcka göra stor skada, inte minst inom rättsväsendet.

Svårt att upptäcka

Polisen har en väl utvecklad utredningsverksamhet med kraftfulla mandat för att hitta personer som läcker, men de är i grunden svårupptäckta, säger Johanna Skinnari.

– Vissa fall kan inte upptäckas av andra än de som jobbar närmast. Då måste det också vara okej att lyfta oro utan att det blir till en formell brottslig misstanke, då kommer man aldrig våga göra det.

Det handlar om att ha ett nära ledarskap inom myndigheten, tror hon.

– Det ska finnas en psykologisk trygghet där man också kanske frågar sin kollega, innan den har gått vilse och bytt lojalitet.