Trump är Europas största huvudvärk
BRYSSEL. Största hotet mot Europa just nu kommer från ett oväntat håll.
Huvudvärken heter Donald Trump.
När Nato-toppmötet drar igång i dag i ett polistätt Bryssel bävar alla inför vad man tror blir en ilsken amerikansk president. Även om vreden den här gången inte är helt missriktad.
I taxin kan jag konstatera att det står flera poliser i varenda gathörn i Bryssels innestad och runt Natohögkvarteret. Allt för att skydda den amerikanske presidenten som landade i går kväll. Men frågan är vem som kan skydda Europa från Trump.
Normalt brukar det årliga Nato-toppmötet vara en välregisserad tillställning där alla bedyrar militäralliansens enighet mot yttre hot, framförallt från Ryssland.
I år kan det bli hela havet stormar.
Inför mötet har Trump redan rört upp känslorna med ett brev till de av Europas ledare vars länder inte bidrar till Nato med militärutgifter på minst två procent av BNP.
Många fruktar en återupprepning av vad som hände under G-7 mötet i Kanada i juni då Trump via twitter drog tillbaka sin underskrift från slutdokumentet och förolämpade Kanadas premiärminister Justin Trudeau. Den amerikanske presidenten är som en tickande bomb som när som helst kan explodera.
Indrivare
Det är inte kravet i sig som upprör de övriga Nato-länderna utan tonläget i vilket det framförs. Trump uppträder mer eller mindre som en indrivare som ska ha sina pengar. Han hotar med att USA annars kanske inte följer grundbulten som hela Nato bygger på, att ett land som blir angripet ska försvaras av de övriga.
Tonen Trump använder påminner om den som mäktiga ledare brukar nyttja mot sina fiender. Det är inte ett språkbruk som brukar användas vänner emellan även om tonläget emellanåt varit högt även under andra presidenter.
– Ni måste börja betala era räkningar, sa Trump nyligen på ett valmöte i Montana med adress Europas ledare.
Samtidigt blandar han på ett märkligt sätt ihop militärutgifterna med det handelskrig han själv startat och hävdar att Europa "dödar USA med sina tullar".
Riva ner
Europa och USA har varit allierade sedan andra världskriget och till vissa delar längre tillbaka än så. Men med Trump vid rodret är inte detta längre en självklar världsordning. Huvudintrycket är att han vill riva ner det andra byggt upp och ersätta det med någonting annat. Oklart vad.
Samtidigt som han är direkt fientlig mot demokratiska ledare som Justin Trudeau och Angela Merkel så gullar han med diktatorer som Nordkoreas Kim Jong-un och auktoritära ledare som Vladimir Putin.
– Nato klarar fyra år av Trump men jag tror inte vi klarar åtta, säger en tidigare Natoambassadör som citeras i New York Times.
För Donald Trump verkar allting handla om pengar. Han tycker att USA bär en för stor börda av Natos utgifter. Han ser Nato som en organisation som främst finns till för att skydda Europa och har svårt att se vilken nytta USA har av den. Även om han inte längre kallar den "överspelad" som under sin inledande tid som president, så undergräver han förtroendet för Nato och dess avskräckningseffekt gentemot fiender.
Ifrågasatt
Europas svar har varit att satsa mer på ett rent EU-baserat försvarssamarbete. Det kan visa sig behövas om det är Trumps linje som fortsätter gälla i USA. Men så länge Nato existerar blir det ett delvis ineffektivt dubbelkommando.
Trump är inte den förste amerikanske president som begär att Europa ska betala mer av Natos utgifter. Men han är den ende som gjort det till en öppen konfrontation. Trots att fler och fler länder närmar sig tvåprocentmålet.
Ett skäl till att många europeiska länder fram till för några år sedan minskade sina försvarsutgifter var Berlinmurens fall och Sovjetunionens upplösning. Man såg inte längre samma hot mot Europa. Många ifrågasatte till och med militäralliansens existensberättigande.
Terrordåden den 11 september 2001 i USA och Rysslands allt aggressivare hållning i sitt närområde som kulminerade med annekteringen av Krim 2014, satte stopp för det.
Sedan Nato-mötet i Wales 2014 har så gott som alla länder ökat sina försvarsutgifter.
Förödmjuka
När Trump kom till makten var det bara fyra av 29 länder som uppfyllde tvåprocentmålet. I år är det åtta och ytterligare sju som lovat att nå dit 2024. Det går åt rätt håll.
När det gäller militärutgifterna har Trump rätt i sak.
Medlemsländerna i Europa borde betala sin del. Men sannolikheten att han ska få exempelvis Tyskland att nå dit genom att offentligt förödmjuka förbundskansler Merkel är inte stor. Däremot ger det Trump en chans att visa sin väljarbas att han jobbar på sina vallöften.
Möten som det i Bryssel var tidigare en uppvisning i Västvärldens styrka och enighet men riskerar den här gången att gräva djupare skyttegravar mellan de forna vännerna.