Diplomatiskt pengaspel om brittfånge i Iran

helskärm

Iran meddelar att en iransk-brittisk fånge kan släppas om Storbritannien betalar en gammal skuld för stridsvagnar.

Brittiske utrikesminister Dominic Raab säger i en intervju att skulden ska återbetalas, något brittiska UD senare backar från.

Frågan är om Iran köpslår med andra länder för att frige fler utländska fångar.

Teheran sänder diplomatiska signaler om att utländska medborgare som fängslats och dömts i Iran kan släppas i utbyte mot frisläppande av iranska fångar utomlands – eller mot kontanter.

Frågan har fått hög aktualitet sedan en brittisk-iransk hjälparbetare har fått ett nytt fängelsestraff sedan hon redan avtjänat ett tidigare längre straff. Pengar verkar vara en avgörande faktor i hennes fortsatta öde enligt diplomatiska utspel främst från Iran.

Reglera skuld

Irans behandling av den brittisk-iranska Nazanin Zaghari-Ratcliffe liknar "tortyr", säger Storbritanniens utrikesminister Dominic Raab i en intervju med brittiska BBC på söndagen. Men i en intervju med brittiska Radio Times säger Raab också att en skuld i samband med en försäljning av brittiska stridsvagnar ska regleras.

Men det brittiska utrikesdepartementet dämpar uttryckligen förväntningar på ett frisläppande och att skulden skulle betalas.

"Vi fortsätter att utforska möjligheter att lösa detta 40-åriga fall, och kommer inte att kommentera ytterligare då rättsliga diskussioner pågår", skriver UD i ett uttalande enligt nyhetsbyrån AFP.

Fallet rör en skuld som uppges vara 400 miljoner pund – motsvarande omkring 4,7 miljarder kronor – som gäller en försäljning av stridsfordon som den dåvarande shahen av Iran hade beställt och betalt för.

Leveransen av stridsvagnarna ställdes in när shahen störtades i revolutionen 1979. Iran kräver att få pengarna tillbaka, och landet har fått rätt i en internationell rättsinstans. Nu kopplar Iran återbetalningen till frisläppandet av Zaghari-Ratcliffe.

Zaghari-Ratcliffe greps när hon anlände till Iran 2016 och dömdes till ett längre fängelsestraff för påstådd uppvigling under massprotester 2009.

Rättegången mot henne hölls bakom stängda dörrar. Men när hon väl avtjänat straffet i april i år så fälldes hon ånyo och förbjöds att lämna Iran. Anklagelsepunkten rör "propaganda" enligt hennes advokat.

Hennes man Richard Ratcliffe har tidigare sagt att hennes fängelsestraff är en del av en diplomatisk träta mellan Iran och Storbritannien.

Dödsdömd svensk

Fallet med Zaghari-Ratcliffe väcker frågor om två svenska medborgares öden i iranska fängelser. Den svensk-iranske forskaren och läkaren Ahmadreza Djalali har dömts till döden i Iran. Sverige och utrikesminister Ann Linde (S) har krävt att dödsstraffet inte verkställs.

Den svenske medborgaren Habib Chaab har kidnappats i Turkiet och förts till Iran, anklagad för påstått terrorbrott vilket kan leda till dödsstraff. UD kräver att få ha konsulär kontakt med Chaab.

I ett uppmärksammat fall dömdes den australisk-brittiska medborgaren Kylie Moore-Gilbert till fängelse för spioneri, men släpptes i november ifjol. Iran hävdar att tre iranier som fängslats utomlands släpptes i utbyte. Australien har vägrat att kommentera omständigheterna kring hennes frisläppande.

Iranska statliga medier hävdar också att USA och Teheran kommit överens om att fyra amerikanska medborgare ska släppas fria ur iranskt fängelse i utbyte mot att motsvarande omkring 60 miljarder kronor av frusna iranska tillgångar görs tillgängliga. Dessutom ska fyra iranier frisläppas ur amerikanska fängelser, hävdar Iran enligt nyhetsbyrån Reuters.

USA:s utrikesdepartement förnekar uppgifterna.