Bister vinter i flyktingpolitiken

Wiktor Nummelin/TT

Publicerad 2020-01-23

Ilskan och oenigheten fortsätter att omgärda flyktinghanteringen i EU.

Ordförandelandet Kroatien slår sig för bröstet för sin obefintliga taggtråd – men får i stället besk kritik för gränspolisens tuffa tag.

Och i Grekland är läget bistert.

Samos, Lesbos och Chios i den grekiska övärlden demonstrerade tusentals invånare i onsdags mot situationen kring öarnas flyktingläger.

Här hålls runt 40 000 asylsökande och migranter i läger som egentligen är till för knappt 5 000. Usla förhållanden, våld och självmord tär på tålamodet.

– Våra öar kan inte längre vara fängelser. Vi är också instängda, tillsammans med migranterna och flyktingarna, säger en av demonstranterna, Stratis Ververis, till nyhetsbyrån Reuters.

– Europa måste ta sitt ansvar och också ta in migranter. Man kan inte gå ute på kvällarna. Folk blir knivhuggna, säger en annan, Efstratios Peppas, till nyhetsbyrån AFP.

EU-förslag dröjer?

Inom EU är dock oenigheten fortsatt stor om vad ansvaret egentligen ska innebära. EU-kommissionens förslag om nya regler och omfördelningar av asylsökande har suttit fast i flera år.

Inget genombrott är att räkna med när EU:s migrationsansvariga inrikes- och justitieministrar möts i Zagreb under torsdagen och fredagen.

I stället råder bara väntan på den "nya pakt" som ska läggas fram av nytillträdda inrikeskommissionären Ylva Johansson och vice kommissionsordföranden Margaritis Schinas.

Sannolikt dröjer det till tidigast mitten av mars innan några nya förslag kan presenteras.

Och även därefter lär långa diskussioner ta vid.

Andrej Plenkovic, premiärminister i vårens ordförandeland Kroatien, talar om "månader och år" för att "komma fram till vad som är vårt gemensamma ansvar", vid ett möte med TT och andra inresta EU-korrespondenter i Zagreb nyligen.

Kritik mot polis

Bästa vägen vidare går enligt Kroatien genom ökad gränskontroll utåt.

– Om vi stärker kontrollen över våra yttre gränser som kommer den inre ansvarsfördelningen att bli mycket lättare att hantera, hoppas Plenkovic.

Premiärministern stoltserar samtidigt över att hans land valt att sköta bevakningen med hjälp av vakter, snarare än taggtråd.

Fast det är inte heller smärtfritt. Kroatien har upprepade gånger fått kritik för polisens hårda tag mot flyktingar och migranter.

– Jag åkte dit i december och såg med egna ögon och pratade med väldigt många och utan ett enda undantag hade de blivit utsatta av brutalitet från den kroatiska gränspolisen och direktavvisningar utan någon som helst dokumentation. De bryter mot EU-lag, mot internationella lag och de bör ställas till svars för det, säger svenska EU-parlamentsledamoten Malin Björk (V).