”Armenien glömmer aldrig folkmordet”

Natalie Demirian

Nöjesbladets Natalie Demirian om händelserna i Konstantinopel 1915

I dag är det hundra år sedan förföljelsen av armenier inleddes i dagens Turkiet. Uppskattningsvis 1,5 miljoner kristna dödades.

Konflikten har levt vidare allt sedan dess.

Ett 20–tal länder kallar händelserna folkmord. Turkiet är inte ett av dem.

Inte heller för Sverige är frågan självklar.

Vår reporter Natalie Demirian har själv armeniskt påbrå. Här är hennes tankar om den hundra år långa konflikten.

Min mormor fick tårar i ögonen när hon berättade om hur generationen före hennes plågades av turkarna i det dåvarande Osmanska riket.

Hur folket dödades genom avrättningar, svält och dödsmarscher. Hur hela byar jämnades med marken, spädbarn kastades ner för höga klippor och kvinnor och flickor våldtogs.

Mormor, som gick bort för ett par veckor sedan, var en av många efterlevande som berättat om dödandet och förstörelsen.

I dag, den 24 april, har ett helt sekel passerat sedan det armeniska folkmordet.

Uppmärksamheten sätter press på Turkiet som fortfarande vägrar erkänna folkmordet som tog över en miljon armeniers liv. Utöver de hundratusentals syrianer, assyrier, greker och kaldéer som också mördades.

Att ens kalla folkmordet på armenierna folkmord är, på riktigt, straffbart i Turkiet.

Fler än 20 länder, Europaparlamentet och FN har officiellt slagit fast att det var ett folkmord som ägde rum 1915. I Sverige fattades beslutet 2010 och skapade stora rubriker i Turkiet.

Men Turkiet fortsätter att förneka.

Landets president Recep Tayyip Erdogan fördömde nyligen påven Franciskus sedan påven kallat folkmordet ett folkmord. Han sa också till påven att inte ”upprepa detta misstag”.

Turkiet kan hota med att dra tillbaka ambassadörer, de kan hota med att avsluta sina samarbeten med länder som är modiga nog att öppet erkänna folkmordet.

Men landet kan inte fly sin historia. Särskilt inte om Turkiet önskar ett medlemskap i EU.

Dagens turkar kan självfallet inte hållas ansvariga för ett folkmord som hände för hundra år sedan. Det vore samma sak som att säga att dagens tyskar är ansvariga för Förintelsen under andra världskriget. Men att förneka folkmordet och i stället kalla det för ett inbördeskrig, som Turkiet gör i dag, är som att säga att Förintelsen aldrig ägt rum.

Armenien glömmer det aldrig. Det finns ingen magisk knapp à la ”Men in black” som kan radera minnet.

När det värsta lagt sig var det förbjudet att tala armeniska, döpa sina barn till armeniska namn och till slut vågade ingen kalla sig armenier längre av rädsla att mördas. Faktum är att folkmordet ledde till att det i dag bor fler armenier i utlandet än i själva Armenien.

Såren kan inte läka förrän Turkiet erkänner sitt brott. Som en tjej med armeniskt och syrianskt ursprung börjar jag helt tappa hoppet om att det någonsin kommer att ske.