Gråtryck grusar Geminidernas himmelspel

helskärm

Natthimlen fylls av Geminidernas spektakulära meteorskur. Om inte vädret vore så grått.

Under vinterns mörkaste dygn bjuder de nordliga breddgradernas himmel på ett skönt spektakel. Meteorsvärmen Geminiderna är som vanligt mest aktiv runt lucia, och årets skur syns som mest mellan den 13 och 14 december.

Till skillnad från meteorsvärmen Perseiderna, som orsakas av kometen Swift-Tuttle och som bländar natthimlen i mitten av augusti med ljusskurar, är Geminidernas svärmar svårare att se på grund av årstiden och vädret.

Trist prognos

Så, finns det någonstans i Sverige där himlen är klar?

– Mitt spontana svar är nej, säger meteorolog Anna Hjelmstedt på Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI:s jour, på lördagseftermiddagen.

– Men det skulle kunna spricka upp något. I södra Skåne vid fyratiden på söndagsmorgonen för att sedan bli klart för en stund i hela Skåne vid fem- till sextiden på morgonen.

– Bästa platser är runt Ystad och Trelleborg, spår hon.

Det går dock att se Geminidernas svärm om man tar sig uppåt från jordens yta, och förbi det gråtryck mellan varmfront och kallfront som för närvarande sänker sig över våra breddgrader

– Om du kommer upp över ungefär tio kilometer, då kommer du över troposfären och det är där allt väder finns, säger Annica Ekman som är professor i meteorologi på Stockholms universitet.

Vilket man skulle kunna göra med en långfärdsflygning, till exempel med Asien som destination.

Asteroid kan vara svärmmoder

Ursprunget för meteorskuren är dock inte helt belagt.

Geminidernas meteorsvärm kan komma från asteroiden 3200 Phaethon. Phaethon upptäcktes 1983 och har samma heliocentriska bana, vilket betyder bana runt solen, som meteorströmmen Geminiderna – därmed slutsatsen.

Svärmens existens konstaterades av vår samtid för första gången för 150 år sedan, och en klar decembernatt kan man observera 120–160 uppflammande ljusspår på himlen i timmen, ofta kallade "stjärnfall".