Här göms Rysslands misshandlade kvinnor
Uppdaterad 2017-03-06 | Publicerad 2017-02-25
MOSKVA. Att slå sin fru är numera i princip avkriminaliserat i Ryssland.
På ett skyddsboende på den ryska landsbygden gömmer sig kvinnor som misshandlats av sina makar.
– Jag är livrädd, säger Tamara, när Aftonbladet träffar henne.
En liten flicka på fem år, som säger att hon heter Kristina, hoppar runt och är rastlös i den bruna hörnsoffan. ”Jag älskar pappa” står det på hennes pyjamaströja.
– Pappa använde elektricitet mot mamma. Han slog henne men jag älskar honom ändå, säger hon och hoppar vidare, gör kullerbyttor och svingar sig ner för en av de smala vita pelarna i huset.
”Då kommer pappa och tar mig”
Vi befinner oss på den ryska landsbygden, 25-30 kilometer utanför Moskva, i en by vi inte namnger i det här reportaget, eftersom kvinnor och barn här är hotade. De tar sig hit när ingen annan lösning finns. Ibland är det polisen som skickar dem vidare, ibland hittar de själva skyddsboendet, som finansieras av frivilliga och ett närliggande kloster.
De anställda har fått veta av Kristinas mamma att de båda blivit misshandlade av pappan. Han har gett dem små elstötar då och då med något som ser ut som en penna, visar Kristina med händerna. Nu vill mamman ta ut skilsmässa, och hon har bett om skyddsboendets hjälp. Hon är på jobbet när vi kommer på besök, så mer får vi inte reda på. Kristina, däremot, är inte på förskolan som jämnåriga barn. Hennes egen förklaring:
– Då kommer pappa och tar mig.
Flytt sin partner
Personalen sätter på filmen Shrek med rysk översättning. Den har redan hunnit visas en gång under tiden vi varit i huset, men de tre barnen samlas trots det framför tv:n och snart blir även Kristina lite lugnare.
På spisen kokar en gryta kraftigt. Personalen gör te och serverar i udda muggar.
Det bor just nu tre familjer på skyddsboendet, två av dem är kvinnor med små barn som flytt sina partners på grund av misshandel. Misshandel som till en början kan tolkas som mer eller mindre laglig av maken, eftersom ryska federationsrådet godkänt en lagändring om att aga inom hemmet är en ”administrativ förseelse”. Lagen har signerats av president Putin och just trätt i kraft.
Fick nog efter ett år
– Det finns de som anser att våld i hemmet är en del av vår kultur, en tradition. Men det är inte sant, och det är inget vi ska vara stolta över eller hålla som tradition, säger Marina Piskalkova-Parker, från Center Anna, en organisation som arbetar mot våld i hemmet, och en av sponsorerna för det skyddscenter vi besöker på ryska landsbygden.
25-åriga Tamara, som kom till Moskva från Sibirien för att hitta jobb, fick nog efter ett år av misshandel. Hon blev kär, berättar hon, och till en början var hennes pojkvän alltid så fin mot henne. De flyttade ihop snabbt. Hon blev gravid.
Började med örfilar
Så åkte han iväg till släktingar i en vecka. När han kom tillbaka till Moskva var han som förbytt.
Han drack allt oftare. Blev aggressiv. Det började med örfilar. Första gången det hände minns hon att hon blev så förvånad att hon slog tillbaka. Då slog han ännu hårdare. Jagade henne. Hon låste in sig i badrummet. Han slog in dörren i raseri och fortsatte att slå henne i ansiktet. Vid ett annat tillfälle tog han stryptag. Trots att hon berättat att hon var gravid fortsatte han att slå.
– Jag undrade själv varför jag inte lämnade honom. Men var skulle jag ta vägen? Jag hade ingen annanstans att bo.
Flydde till skyddsboendet
När dottern föddes fick Tamara nog. Hon tog med sitt spädbarn, Anna, och flydde till skyddsboendet.
– Jag grät, inte för att jag var rädd, utan för att jag var så förnedrad.
Hon ber oss att inte uppge hennes riktiga namn, att ändra vissa detaljer så att hennes förra pojkvän inte kan hitta henne.
– Han har så många kontakter. Vill han så kan han hitta mig.
Tillfälligt boende
Det börjar ofta precis så som Tamara berättat, säger Alyona Sadikova, som arbetar på kriscentret.
– Männen är charmiga, hjälpsamma, framgångsrika. Det är sällan typen man tror som slår. Detsamma gäller för kvinnorna, de kommer från alla platser i Ryssland, från alla klasser.
På boendet får kvinnorna prata med psykolog, de får vård och hjälp med juridiken om de exempelvis vill skilja sig. Men boendet är tillfälligt. I högst ett halvår får de bo där. Många flyttar senare ihop med andra de träffat på boendet för att klara ekonomin, passa varandras barn, och hjälpa och skydda varandra, berättar Alyona Sadikova.
”Var i chock”
Att vara kvinna och bli misshandlad av sin partner var redan tidigare mycket stigmatiserat. Med den nya lagändringen blir det bara ännu värre, tror Sadikova.
– Lagen om våld i hemmet fungerade inte särskilt väl tidigare heller. Men när vi började följa processen om den nya lagändringen trodde vi faktiskt inte att den skulle bli av. Vi var i chock när den godkändes.
Hon har svårt att avgöra om fler kvinnor kommer att söka sig till boendet eller inte med den nya lagändringen.
– Men bristen på bestraffning för de som slår kommer säkert att göra att fler kvinnor söker sig hit, säger hon.
Kvinnor har börjat protestera
Marina Pisklakova-Parker från Center Anna var en av de organisationsrepresentanter som träffade utrikesminister Margot Wallström (S) när hon var i Moskva nyligen på utrikesministermöte. Center Anna är listad som ”utländsk agent” vilket i princip betyder att den är klassad som förrädare i Ryssland och har svårt att bedriva sitt arbete. Men Marina Pisklakova-Parker fortsätter att arbeta för frågorna.
– När det gäller våld i hemmet vet vi att de lindrigare skadorna bara är början av en process som sedan leder till svårare skador och i värsta fall döden. Det här har blivit en kulturell debatt, att våld skulle vara tradition. Det som är positivt nu är att kvinnor har börjat protestera högljutt mot den här lagen.
Men vad kan en svensk utrikesminister göra i den här frågan?
– Hon kan ställa de frågor som vi inte kan ställa till ryska makthavare. Varje civiliserat land har en lagstiftning som förhindrar mäns våld mot kvinnor, och en sådan lagstiftning vill vi också ha i Ryssland. Att grannländer som Sverige ställer frågor om det är mycket viktigt för oss, säger Marina Pisklakova-Parker till Aftonbladet.