Är soffliggarna den nya franska oppositionen?

PARIS. Det politiska etablissemanget hade fått en varning redan förra helgen.

I dag bekräftades farhågorna med råge. Emmanuel Macrons parti La République en marche får en unikt stark position i en unikt svag nationalförsamling, efter att ungefär 57 procent av fransmännen struntade i att rösta i parlamentsvalets avgörande omgång.

Och nu ställs frågan om det är röstvägrarna som är den nya oppositionen i Frankrike.

Tendenserna höll i sig, vinnaren blev densamma. Efter en jordskredsseger i det franska parlamentsvalets första omgång höll Emmanuel Macrons parti La République en marche (LREM i allians med mittenpariet MoDem) för trycket också i dag. De exakta mandaten är ännu inte uträknade, men med väl över hälften av de 577 stolarna i nationalförsamlingen slår den nyvalde presidenten i dag slutgiltigt in dörren till ett helt nytt politiskt Frankrike. Frågan är vilket.

Resultatet i valet till nationalförsamlingen ger Emmanuel Macron carte blanche att dra igång sina planerade arbetsmarknadsreformer direkt. Mer flexibilitet på arbetsmarknaden, lägre bolagsskatt och mindre makt åt fackförbunden är några av Macrons utlovade reformer.
Sämre anställningsvillkor och censur av rätten att organisera sig, ropar den djupt splittrade franska vänstern om presidentens planer.

Oppositionen kan utebli

Efter förra söndagens resultat har röster höjts för att varna för följderna av den historiska majoritet som LREM:s framgångar kan skapa i Frankrike. Nationalförsamlingen ser helt enkelt inte ut att kunna bjuda Macron på någon traditionell opposition i parlamentet, ännu ett ovant scenario i det politiska Frankrike som i modern tid präglats av en tydlig uppdelning mellan höger och vänster.

Socialistpartiet gör det största mandattappet i partiets moderna historia, och inte heller det radikala vänsterpartiet Det okuvade Frankrike får någon större tyngd i det franska underhuset.

Den traditionella högern Republikanerna har redan tvingats se på när flera tunga partinamn lockats över till Emmanuel Macrons regering, men ser ut att göra ett något bättre val än väntat och kommer att bli den största oppositionskraften att räkna med. Därmed tar sammansättningen i nationalförsamlingen ett rejält steg åt höger, om än inte så långt högerut som många förutspått.

Motvind för Nationella Fronten

Högerextrema Nationella Fronten gör nämligen ett svagt, för att inte säga bedrövligt, valresultat. Marine Le Pen lyckas inte samla ihop i närheten av de 15 mandat som krävs för att bilda en partigrupp i parlamentet och få taltid i kammaren. Le Pen själv vann förvisso i sitt valdistrikt i norra Frankrike, men resultatet är en stor missräkning för ett parti vars vind i seglen de senaste fem åren har mojnat rejält.

Om Emmanuel Macron är valets obestridliga vinnare är den franska demokratin som helhet dess förlorare. Det historiskt låga valdeltagandet på 42 - 43 procent, betydligt lägre än förra helgens redan rekordsvaga 49 procent, är en smärre chock.

Fransmännen har en viss valtröttnad att skylla på. Det nya systemet med primärval inom de två stora klassiska partierna, Socialistpartiet och Republikanerna, har gjort att fransmännen ställts för inte mindre än åtta val på lika många månader.

Macron kan få svårt ändå

Olyckligt nog blev parlamentsvalets två omgångar det tydliga offret i denna buffé av direktdemokrati – olyckligt eftersom nationalförsamlingen är landets lagstiftande organ och därmed en av de viktigaste, för att inte säga den viktigaste, rösten att lägga i det franska valsystemet.

Med dagens resultat i ryggen kommer Emmanuel Macron, en stort majoritet i kammaren till trots, få svårare att hävda legitimitet för sina tänkta reformer. I veckan har flera franska politiska experter börjat prata om soffliggarna som den nya politiska oppositionen i Frankrike. Redan i morgon måndag väntas fackföreningar manifestera utanför nationalförsamlingen mot arbetsmarknadsfeformen.