Lagom är säkert bäst – men kan bli trist

Markus Larsson

Nöjesbladets Markus Larsson om nya säsongen av ”Så mycket bättre”

Nya säsongen kommer att bli fin.

Förbannat fin, precis som Niklas Strömstedts musik.

Men det finns en del förbannade problem med det också.

Sven-Bertil Taube, Lisa Nilsson, Niklas Strömstedt, Jenny Berggren från Ace Of Base...

Alla som har klagat på att "Så mycket bättre" brukar innehålla för många smala namn som få känner till – det är tydligen sjukt jobbigt att googla och söka på Spotify efter information  – borde därmed kunna hämta nål och tråd och sy igen truten i åtta lördagar framöver. Känner ni lukten av tacos?

TV 4 har gjort som Fredrik Reinfeldts förra regering. De har lyssnat på väljarna och "tagit ansvar" och värvat ett lag som inte ens skrämmer bort en bekväm "Go' kväll"-tittare.

In med hårdrock och dansband!

Det finns inte mycket att säga om det. Lagom är säkert bäst inom mainstream. Var försiktig med saltet, det kan höja blodtrycket.

Risken är att programserien blir stillsamt och tråkigt i stället för underhållande.

Som premiäravsnittet visade känns deltagarna märkligt homogena i sina musikaliska uttryck, trots vitt skilda bakgrunder och åldrar.

Det saknas något som kommer in från ett mer oväntat håll och tar konceptet i kragen, något som inte har uppträtt framför middagsbordet. Flitigt efterlysta representanter från dansbandsvärlden och hårdrock saknas fortfarande i formatet, märkligt nog.

Den trygga lunken kan också bero på att programmets dramaturgi är fastskruvad med stålbultar. Presentation, lite mys, lite musik, lite larv, lite musik, lite tårar och ett spralligt nummer som vädrar ut allvaret under eftertexterna. Och märkligt lite blir sagt. Premiären med Niklas Strömstedt i högsätet var inget undantag.

Miriam Bryant var bäst

Avsnittet gick i samma anda som Strömstedts image. Det var artigt och kontrollerat och varmt och bra. Det mest kontroversiella måste fortfarande vara att Strömstedt håller på AIK i fotboll. Solna AIK.

Lisa Nilsson försökte att pressa honom på hur det var att, som ung man med slät hy, turnera med Ulf Lundell. Niklas svarade att det värsta han gjorde var att slänga ut en fjärrkontroll genom hotellfönstret.

Visst. Och påven är protestant.

Många av Strömstedts låtar har utmärkta melodier. Men eftersom de är producerade som ett glas vatten borde det vara tämligen enkelt att tillföra lite smak och kolsyra.

Miriam Bryant var bäst både vid bordet och framför mikrofonen – förvåningen när hon inser att Strömstedt har varit med och skrivit "Tänd ett ljus"! – och Andreas Kleerup var mest originell

Och Lisa Nilsson ägde slutet genom att sjunga fenomenalt.

Är någon förvånad?