Sluga planen bakom Netflix nya succé

Valet att inte välja alls i ”Black mirror: Bandersnatch” känns mest revolutionerande

Vågade vägval. I ”Black mirror: Bandersnatch” kan tittaren själv påverka historien.

Fyrtio minuter – eller över två timmar.

Den version av ”Black mirror: Bandersnatch” som jag sett är troligtvis en annan än den du ser.

Manusförfattaren och komikern Charlie Brooker gjorde under många år briljanta årssammanfattningar för BBC under namnet ”The wipe”, men sedan två år tillbaka ligger produktionen på is eftersom han helt enkelt inte har tid längre. Och allt är Netflix fel.

Först lade streamingtjänsten beslag på Brookers skapelse ”Black mirror”, en fantasieggande serie om det moderna samhället, framtid och teknik bestående av fristående avsnitt som hittills gått i fyra säsonger. Sen, i början av 2017, frågade de om han ville göra ett specialavsnitt av succéserien – en slags interaktiv film.

Under flera år har Netflix nämligen letat efter sätt att inspireras av spelvärlden och gamla ”välj själv”-böcker som blev populära på 80-talet (där läsaren själv fick göra vägval). Tittarna antas bli engagerade och bry sig mer när de är medskyldiga till det som drabbar huvudpersonerna.

 

En annan, lätt dystopiskt ”Black mirror”-doftande bevekelsegrund är naturligtvis att Netflix själva kan få reda på saker om sina tittare genom att uppmana dem att göra val. Vilka typer av frukostflingor skulle de ta – och hur många väljer att döda när möjligheten uppstår?

Tack vare analys av datan hoppas Netflix antagligen bättre kunna rikta sina filmer och serier till olika länder, grupper eller personer – eller helt enkelt bygga nytt innehåll baserat på valen. I ”Black mirrors” alla förvirrande metanivåer hade ytterligare en om Netflix eget ”spioneri” troligtvis gjort ”Bander­snatch”, som filmen heter, till en riktig fullträff. Nu är den ”bara” säsongens hittills mest fascinerande och tankeväckande tv-upplevelse.

Sedan Charlie Brooker med viss tvekan sagt ja till uppdraget behövde han lära sig skriva i spelprogrammet Twine och komplexiteten i manusnivåerna gjorde att femte säsongen av ”Black mirror” försenades (den ska dock vara på väg under 2019). Resultatet är upp till tolv (lite beroende på hur man räknar) alternativa slut, otaliga sätt att ta sig till dem och vissa möjligheter att gå tillbaka och göra nya val. 

 

Grundhistorien i ”Bandersnatch”, en titel som refererar till en Lewis Carroll-figur och ett 80-talsspel som aldrig släpptes, utspelar sig 1984 och handlar om den unge spelutvecklaren Stefan (Fionn Whitehead). Han är traumatiserad av sin mammas död i en tågolycka och besatt av att skapa ett spel som precis som serien själv baseras på användarens val.

Tillvaron blir alltmer snurrig och parallellt med oss tittare försvinner han in rädslan för att göra fel val och förvirringen över vem det egentligen är som bestämmer. Kanske är idén om fria val bara en illusion? Puh.

Brooker är skicklig på att fylla sina innovativa formexperiment med hjärta, så även här. Om man avstår från att välja är det hans version av historien som rullar på. I en samtid fylld av ”fomo” (rädsla för att missa något) känns det valet som det mest revolutionerande.

 

”Dips” med Moa Lundgren, Marie Agerhäll och jesper Rönndahl.

Veckans...

… humor. ”Dips” (SVT play) handlar om tre inkompetenta diplomater på Utrikesdepartementet, spelade av seriens skapare, det gifta paret Marie Agerhäll och Jesper Rönndahl tillsammans med komikern Moa Lundgren. Skruvat och roligt.

 

Karin och Hermann Göring.

… GW. Dokumentären ”GW berättar – Göring i Sverige” (SVT) handlar precis som det låter om den ökände nazi­ministerns tid i Sverige, hans kärlek Karin och familjen som fortsatt höll kontakt under kriget. Varför just Leif GW Persson berättar historien är något oklart, men underhållande.

 

… deckare. I BBC-serien ”The ABC murders”, baserad på Agatha Christies bok, spelar John Malkovich Hercule Poirot och det gör han helt briljant. Miljön är England 1933, främlingsfientligheten genomsyrar samhället och Poirots glansdagar är förbi när en klurig seriemördare börjar skicka brev till den gamle mästerdetektiven. Melankoliskt, snyggt och spännande. Förhoppningsvis köps den in av någon svensk kanal under 2019.

 

… dystopi. Den påkostade ny­inspelningen av Richard Adams sorgliga 70-talsklassiker ”Den långa flykten”, ”The watership down” (Netflix), är snygg och gripande. Men historien om den hotade kaninkolonin skulle kanske göra större intryck om jag vore i den ålder som då jag såg originalet.

Macken med Claes Eriksson.

… nostalgi. ”Macken – tv-serien på scen” är en drygt två timmar lång scenversion av den gamla tv-klassikern. Det syns att åren har gått, men charmen och de klassiska låtarna håller fortfarande. Visas i SVT1 på söndag.