Med sådana här programidéer behöver SVT inga fiender
Dejting och influencers får mig att vilja banta public service
TV-KRÖNIKA Kan SVT tuta i oss att ännu ett skattefinansierat dejtingprogram är nödvändigt om de fyller det till brädden med akademiska titlar?
Och blir risig reality folkbildning om den innehåller samer?
Svar: Nej, och nej.
Vad ska SVT pyssla med och vad ska SVT inte pyssla med för våra surt förvärvade skattepengar?
Vad kan rimligtvis kategoriseras som public service, och vad kan det inte?
Och vad bör överlåtas till de kommersiella aktörerna, som måste hålla sig flytande för egen maskin?
I vissa fall är gränserna hårfina.
Men i andra fall är det rätt tydligt att SVT är ute och slirar.
Som den här veckan, när den statliga televisionen inte bara lanserar sitt femtioelfte dejtingprogram i allmänhetens tjänst, utan dessutom hakar på den billiga och banala realitytrend som går ut på att sparka in öppna dörrar och konstatera att influencers är korkade, obildade och allmänt odugliga.
Först, ”Bästa dejten”.
Efter ”Hotell Romantik”, ”Gift vid första ögonkastet”, ”Första dejten” och ”Första dejten teens” på ett och samma år, har SVT eventuellt fått en känsla av att de har börjat tänja på gränserna för hur mycket dejtingreality det egentligen är försvarligt för dem att göra. Eftersom dejtingläget i Sverige knappast är ett akut samhällsproblem som de måste hjälpa till med precis varje vecka året runt.
Därför kallar de – med hopp om att alltid lura någon, antar jag – sitt senaste bidrag till den boomande, kommersiellt gångbara genren för ”vetenskapsreality”.
Det hela går ut på att fyra personer (varav en är returanvänd från ”GVFÖ”) under sex veckors tid får hjälp med att ta ”sin nätdejting till nästa nivå” – och det är dejtingcoacher, professorer, forskare, docenter, psykologer, analyser av data från dejtingappar och experter på neorovetenskap, näringsliv, kommunikationsvetenskap och sociologi på längden och tvären.
Något som blir smått komiskt, med tanke på att samtliga deltagare är extremt tydliga typer vars olika krux på relationsfronten man knappast behöver vara något geni för att lista ut. Men framför allt är programmet relativt dödstråkigt och tämligen poänglöst. Eftersom absolut ingenting händer i praktiken.
Men ännu sämre är ändå ”Blottad i Sápmi”.
Tre influencers släpps ner i Jokkmokk för att – av ingen annan uppenbar anledning än att de ska visa sin okunnighet och säga jättekorkade saker – tävla i samekunskap. Under ledning av renskötaren Rickard Länta, själv känd från ”Robinson”, och med Maxida Märak som hånfull och dumdryg kommentator.
Upplägget är inspirerat av en vid det här laget väl beprövad form av trash-reality som borde vara för gemen för public service – men tydligen ska föreställa vara okej här eftersom man har valt minoritetsfolksvinkeln som ett sorts alibi.
Den håller dock inte.
”Blottad i Sápmi” är en nedlåtande, oskön och genomgående slarvig produktion. Ett av årets taffligaste program alla kategorier, som inte lyckas blotta något annat än sin egen ofattbara dumhet.
Det pratas om att banta public service. Men efter att ha sett veckans nyheter skulle jag snarare rekommendera en gastric bypass.
FJELLBORGS FAVORITER
Lupin
Netflix fräsigaste franska serie fortsätter med en tredje del och ingen bör bli besviken. Tempot är snabbt, kupperna klipska, och Omar Sy är fortsatt formidabel som mästertjuv med Robin Hood-attityd. Charm, hjärna, hjärta och adrenalin i lyxförpackning.
Our flag means death
Den här kuriösa sjörövarkomedin, som i sin första säsong utvecklades till en oväntad romans mellan gentlemannapiraten Stede Bonnet (Rhys Darby) och kapten Svartskägg (Taika Waititi), är tillbaka med nya avsnitt på HBO Max. Med Nat Faxon i en kul biroll som aningslös svensk.
Song of the bandits
Ännu en sevärd sydkoreansk Netflix-serie. Den här utspelar sig under tidigt 1900-tal, under den japanska ockupationen av Korea, och är en klassisk de-onda-mot-de-goda-historia där våldsam västern blandas med småkitschigt melodrama.
Hitta fler av Fjellborgs favoriter på tv.nu