The Kooks har äntligen blivit vuxna

Publicerad 2018-08-31

Den brittiska kvartetten The Kooks har mognat.

ALBUM Tolv år efter debuten har The Kooks lämnat sin glada indiepop.

”Let's go sunshine” är en uppfriskande hyllning till kärleken.

Betyg: 3 av 5 plusBetyg: 3 av 5 plus
The Kooks
Let's go sunshine
Lonely cat/AWAL


POP The Kooks formade en stor del av min tonår. Kvartetten från Brighton var ett av indiebanden som slog igenom i Storbritannien i mitten av 2000-talet, tillsammans med bland andra Arctic Monkeys och The Libertines.

Deras euforiska gitarrpop blev synonymt med parkhäng, slitna tygkassar och folköl. Och kanske ett och annat oskyldigt hångel.

Men medan vi andra växt upp har bandet haft svårt att gå vidare. På 2014 års ”Listen” blev det tydligt att deras indiepop passerat sitt bäst-före-datum.

Nu – tolv år efter genombrottet – bryter The Kooks ny mark. Gitarrerna är dystrare och sångaren Luke Pritchard har tonat ner sin överexalterade sång. Det är uppfriskande.

”Let's go sunshine” är en stabil samling låtar där britterna tacklar flera av livets frågor.

På ”Kids” visar sångaren sitt missnöje över Brexit och lovar politikerna att han aldrig någonsin kommer att stå vid deras sida.

På ”Four leaf clover” ger han långfingret till några av de journalister som dissat bandet under karriärens gång: ”You got a real sick mind/You write a column for The Times”.

Men det är ändå kärleken som står i fokus.

I ett pressmeddelande berättar Pritchard att han hade ont i hjärtat när han började skriva albumet men att han plötsligt blev kär igen. Det hörs också i musiken.

Till en början är sångaren förkrossad. I vemodiga ”All the time” är han fast i det förflutna och vill inte ha någon annan.

I ”Fractured and dazed” är han uppslukad av alla gamla minnen.

Men ”Honey bee” handlar i stället om att kära ner sig vid första ögonkastet. Värmen i Pritchards röst väcker sommaren till liv igen.

Och i ”No pressure” njuter han av att vara nyförälskad. Det är 60-talsdoftande pop och låter som The Kinks hade gjort om de börjat spela i dag.

Då börjar jag längta tillbaka till gamla parkhäng.
BÄSTA SPÅR: ”No pressure”.


LÄS FLER SKIVRECENSIONER HÄR!


LÄS ÄLDRE SKIVRECENSIONER HÄR!


Följ Aftonbladet Musik på Facebook för full koll på allt inom musik