Fin men ojämn återkomst av The The

Publicerad 2018-06-03

Matt Johnson och hans The The gjorde sin första Sverige-konsert på 29 år på Münchenbryggeriet i Stockholm.

KONSERT Matt Johnson gör efterlängtad comeback med avskalade versioner av sina gamla The The-klassiker.

Det blir en upplyftande påminnelse om en alltför bortglömd låtskatt, tyvärr med viss sorgkant.

Betyg: 3 av 5 plusBetyg: 3 av 5 plus
The The
Plats: Münchenbryggeriet, Stockholm. Publik: 1750 (utsålt). Längd: 111 minuter. Bäst: ”Infected” och ”Uncertain smile”. Sämst: ”The beat(en) generation” saknar driv.


Matt Johnson och hans The The var ett av den medvetna rockscenens mest omhuldade namn under 80-talet och början av 90-talet, tack vare den oantastliga albumsviten ”Soul mining”, ”Infected”, ”Mind bomb” och ”Dusk”.

En ännu okänd Neneh Cherry sjöng på ”Infected” och när Johnny Marr lämnade The Smiths gick han till The The.

Johnson blandade upp sina postpunkrötter med soul, jazz, blues och glasklart twistade melodier, paketerade i modern elektronik och parat med en mörk, hypnotiskt intensiv röst som sjöng om alienation, sex och politik.

Så småningom tappade Johnson både en del publik och lusten att turnera, fokuserade på filmmusik och bodde en period i Göteborg.

När han nu återvänder är det första turnén på 17 år, kvällens gig på ett kokhett Münchenbryggeriet det första i Sverige sedan 1989.

Och det kunde ha börjat bättre. Johnson inleder med att berätta att hans far gått bort bara timmar tidigare.

Givetvis är det en bedrift att alls lyckas genomföra en konsert en sådan kväll, men publiken – till åminstone 80 procent gamla fans – hjälper fram sin hjälte med allsång och jubel.

Vännen Meja kommer dessutom upp och gör fin duett i nya låten ”We can’t stop what’s coming”.

Kvällen domineras av klassiker men Johnson har lämnat maskinparken hemma för att se vad som händer när ett traditionellt gitarrockband får sätta begränsningar för låtarna.

Ofta, som i ”Beyond love” eller ”Heartland”, blir det alldeles lysande. Annat har svårare med framåtrörelsen och låter just lite begränsat.

Men framför allt är det fint att se hur mycket de här låtarna fortfarande berör folk.

Just den här kvällen värmer det nog även Matt Johnson lite extra.

Rockbjörnen