Krystat - och genialiskt

Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2001-11-19

Super Furry Animals

Plats: KB, Malmö. Publik: Knappt hundra. Längd: Nästan två timmar. Bäst: "Juxtaposed with U". Sämst: Den utdragna ljudkakofonin i slutet. Fråga: Alltså, det här med sellerin?

Super Furry Animals hänför - och irriterar.

MALMÖ. De är från Wales, har en gång släppt en ep med titeln "Llanfair-

pwllgwyngyll-

gogerychwyndrobwl" och spelar en ganska speciell sorts pop, byggd på allt från Beatles, Beach Boys och Pink Floyd över gammal krautrock, soul och brittisk new wave till 90-talets techno och electronica.

På senaste albumet, det av somliga tokhyllade "Rings around the world", gör Super Furry Animals sin hittills mest lyckade avvägning mellan knäppgökeri och klockrena melodier. Och även live är det låtarna därifrån som funkar bäst.

Sångaren Gruff Rhys och hans fyra vänner är inga stora showmän men kompenserar med mer eller mindre psykedeliska filmer i fonden. Dessutom kommer en råddare iklädd John Lennon-mask in och äter selleri i en låt. Fråga inte, men det har säkert nåt att göra med att "Furries" fått Paul McCartney att göra detsamma på plattan "

Showen växlar mellan det svåruthärdligt krystat skruvade och det genialiskt popeuforiska. Man hänförs och irriterar sig om vartannat. Men det är väl så god konst ska vara, har jag för mig.

Håkan Steen

Följ ämnen i artikeln