Sympatiska Laleh-covers med Laleh
Publicerad 2019-12-20
ALBUM När På ”Postcards” sjunger Laleh låtarna hon skrev till andra. Det blir en gedigen souvenir men ofrånkomligen mindre angeläget än ett ”vanligt” album.
Laleh
Postcards
Lost Army/Warner
POP Det kändes milt uttryckt oväntat när Laleh gav sig av till Los Angeles för att pröva lyckan som låtskrivare i den internationella hitfabriksbranschen.
Inte minst för att hon hade en av Sveriges mest framgångsrika artistkarriärer men kanske allra främst för att den personliga, egensinniga och allt annat än standardmallstyrda kreatören från Göteborg verkade svår att placera in i ett sammanhang där hon skulle skriva för andra på uppdrag.
Nu är det fem år sedan Max Martin lyckades locka över henne och Laleh har sedan dess hunnit göra låtar till stjärnor som Ellie Goulding, Demi Lovato och Shawn Mendes.
När jag träffade henne i somras förklarade hon att hon nu har börjat se det som sin uppgift att vara där och balansera upp mansdominansen i branschen.
För att fira detta jubileum och ge fansen en liten julklapp släpper Laleh i dag, endast på streamingtjänsterna, albumet ”Postcards” med egna versioner av låtarna hon skapat eller varit med och skapat till andra.
Det visar sig att hon ofta lyckas väldigt bra med att vara Laleh även här. Låtarna lyfts omsorgsfullt och ledigt in i hennes egen värld, gärna med betydligt mer avskakade arrangemang.
Lyssna bara på ”Stone cold” och ”Yes”, två ballader från Demi Lovatos album ”Confident”, som Laleh verkligen lyckas hitta nya och mer intima sidor av bara med sin röst.
I andra nummer, främst sådana som haft många låtskrivare inblandade, är det lite svårare att höra hennes unika ton. Ellie Gouldings ”Lost and found”, där Jocke Berg är en annan av sammanlagt fem låtskrivare, framstår även i Lalehs händer ganska mycket som Kent-pop på engelska.
Och någon dimension i Lalehs unika uttryck försvinner tveklöst ibland när hon sjunger texter som har beställts för att primärt passa in i det som Max Martin kallar ”melodic math”, där det viktigaste är hur orden låter till melodin.
Mer givande blir således de två helt nya ballader som hon skrivit med den brittiske r’n’b-mannen Jacob Banks. Den vardagspoetiska duetten ”Coffee” lockar fram nya sidor hos dem båda och ”Run for the mountain” är 1.23 minuter kärnfull stråkintimitet om att vårda kärleken.
Lalehs åttonde album känns främst som en kul souvenir från den andra sidan av hennes yrkesliv. Tveklöst välgjord och sympatisk men ofrånkomligen lite mer lättviktig än de ”vanliga” skivorna.
LÄS ÄLDRE SKIVRECENSIONER HÄR!
Följ Aftonbladet Musik på Facebook för full koll på allt inom musik