Engångsligget riskerar att bli musikalisk handtvål

GÖTEBORG. Låt oss säga så här:

Jan Johansen har nästan en omöjlig uppgift på lördag.

Om nu någon har lyckats missa det är Thorsten Flinck diskad.

I stället får Jan Johansen den på papperet otacksamma uppgiften att sjunga låten ”Miraklernas tid”. Hur just den versionen låter vet ingen ännu. Johansen har inte hunnit spela in en ny version sedan i söndags.

Flincks originalinspelning är en påskmustig popvisa som lägger upp stövlarna mellan teaterscenen och Svensktoppen. Det är ingen ny ”Jag reser mig igen”, som blev trea hos tittarna i finalen av Melodifestivalen 2012. ”Miraklernas tid” har knappast den potentialen, framför allt inte under rådande omständigheter.

Det intressanta blir hur Johansen väljer att tolka bidraget. I en intervju med Expressen menade Thorsten att han hade älskat med låten, det vill säga haft en lång relation med melodin, med allt vad det nu innebär. För Johansen blir det mer ett engångsligg, ett snabbjobb, en spontan knäskakare, med allt vad det nu innebär.

Speloddsen är just nu så höga för ”Miraklernas tid” att Jan antagligen skulle behöva en lyftkran och en helikopter för att ta sig över dem. Han är ett proffs men risken finns att ”Lugna favoriter”-croonerns tolkning blir mer handtvål än hembränd sprit. Men större skrällar har skett sedan 2006. Odds är bara ett ord med fyra bokstäver.

I Linköping var det rätt enkelt att ringa in de fyra låtarna som det handlade om. Det är mer livat i Göteborgs fågelholk. Två av de återvändande flyttfåglarna heter Mendez och Linda Bengtzing.

Förra gången tävlade Mendez med ”Despacito”, förlåt, ”Everyday”. Den hade allt utom en sångröst. I det aktuella bidraget sjunger latinveteranen inte lika mycket, vilket många öron kommer att skåla för, men själva låten ”Vamos amigos” har en svagare aura än ESC-monstret ”Everyday”.

Anna Bergendahl.

Bengtzing fortsätter i sin tur att älta ett tidlöst ämne: killproblem. Texten klipper och klistrar från gamla hits - raden ”hur svårt kan det va’” förekommer till exempel – men musiken turbobuggar inte riktigt som förr. Det fattas helt enkelt en musikalisk punchline i ”Alla mina sorger”.

Egentligen går det att rita ett kryss över de fem inledande bidragen och ringa in de två sista. Det ska vara Paul Reys ”Talking in my sleep”, en skörare variant av Nanos Spotify-gospel ”Hold on”, och Anna Bergendahls ”Kingdom come” som lyckas bäst på lördag.

I den senare låter det som att någon strör Abba-glitter över en countrymelodi.

Om Rey och Bergendahl inte klarar av att bygga fungerande nummer med sådana förutsättningar får de nästan skylla sig själv.

 

Larssons läckraste

”Kingdom come” med Anna Bergendahl. Hur ska någon stoppa detta?

Larssons varning

”Bulletproof” med Dotter. Hon kan få det svårt, igen.


PODD Det händer med alla pengar runt Melodifestivalen

I dagens Aftonbladet pratar vi om ekonomin kring Melodifestivalen. Varför är SVT så hemliga med att redovisa kostnaderna och hur påverkar det att skattebetalarna bidrar till tävlingen? Gäster är Mikael Törnwall, reporter på Svenska dagbladet som granskat ekonomin och Tobbe Ek, reporter på Nöjesbladet.

 
Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på PLAY-knappen