Loreen är bäst men kan ändå missa finalen
SKELLEFTEÅ. Loreen bränner inte av en ny ”Euphoria”.
Det känns snarare som att ESC-vinnaren ställer upp med en tysk slagborr.
Hon hade antagligen ingen annan väg att gå.
”Euphoria” går inte att upprepa. Det vore rent ut sagt idiotiskt.
Loreen vänder därför publiken ryggen och levererar ett elektroniskt kaos. Den distade synthbasgången pulserar som Depeche Modes mest sönderknarkade år. Det är mer industrilokal i forna DDR än Charlotte Perrelli, mer technoklubben Berghain än Gröna Lund.
Melodin är svår att urskilja och refrängen bjuder inte direkt på vaniljglass med chokladsås. Efter första lyssningen kommer säkert många att sitta och undra:
Vad håller hon på med? Vad hände med Owe Thörnqvists shobbi doo?
Nu måste det väl sägas att Loreen inte ställer upp med svår och kalejdoskopisk konstpop i 9/8-delstakt. I den vanliga världen är låten ”Statements” inte alls så konstig som många inuti glitterbubblan försöker att få den till.
När Loreens röst tänder raketerna och skjuter upp ur det skitiga bruset blir kontrasten bländande.
Men jämfört med alla som bara vill gå ner på knä, leverera klibbiga såpbubblor för folket och slicka ”Allsång på Skansen”-fötter är Loreen en befriande provokation.
Om fler bidrag var som ”Statements” skulle tävlingen vara roligare att lyssna på.
Loreen är också ett kvitto på hur långt Melodifestivalen har kommit.
Musiken är från en helt annan galax än, säg, Carolas buggschlager ”Evighet”.
Samtidigt... i en tävling där De vet du får en andra chans finns det inga garantier att Loreen kan sjunga vad som helst, leva på sitt rykte och gå direkt till final.
Spelbolagen har märkligt låga odds på henne. Visst finns det en risk att ”Lorpan” missar Friends arena. Men i så fall blir också deltävlingen i Skellefteå en värre kalkon än filmen ”Reine & Mimmi i fjällen”.
Wiktoria då? ”Save me”-succén från i fjol?
Det är lugnt. Hon kan ta en banan och koppla av. Kanske unna sig en kiwi också.
Hennes ”As I lay me down” är deltävlingens, ja hela Melodifestivalens, mest omedelbara poplåt.
Där Loreen sprejar graffiti på ett kärnkraftverk så virar Wiktoria en fjäderboa runt en cowboyhatt.
Många har försökt att kombinera disco och country med ett rätt smaklöst resultat.
Wiktoria är dock ett lysande undantag. Och till skillnad från Loreen är hon en självklar finalist. Vad ska stoppa henne?
Det finns fem andra bidrag i Skellefteå också.
Åh, tack för påminnelsen.
Jag rankar dem i en topplista här bredvid.