Ovärdig behandling av Exorcisten-ikonen
Uppföljaren till skräckklassikern vågar inte tänka nytt
Publicerad 2023-10-05
The exorcist: Believer
Regi David Gordon Green, med Leslie Odom Jr, Ann Dowd, Jennifer Nettles, Norbert Leo Butz, Ellen Burstyn.
FILMRECENSION. Det är 50 år sedan en av historiens mest klassiska skräckfilmer hade premiär.
Här kommer en film som vill vara en värdig uppföljare.
Men Ellen Burstyn, som hade huvudrollen i originalet, borde ha tackat nej.
SKRÄCK. Det är ett nytt djävulskt fall som skildras.
En dag kommer inte 12-åriga Angela (Lidya Jewett) hem till middagen. Det visar sig att hon och kompisen Katherine (Olivia Marcum) har lurat sina föräldrar och stuckit ut i skogen. Angelas pappa Victor (Leslie Odom Jr) slår sig samman med Katherines föräldrar för att leta reda på dem, men flickorna är spårlöst försvunna.
Tre dagar senare blir de hittade i en lada. Flickorna ger intryck av att vara förvirrade; de tror att de bara har varit borta i några timmar. Det hela är ett mysterium, men föräldrarna är mest tacksamma att de har fått tillbaka sina barn.
Väl hemma börjar Angelas och Katherines beteende bli allt märkligare – och aggressivare. Ett kyrkobesök slutar illa.
Vet vem demonen är
En demon har förstås slagit klorna i flickorna och snart anlitas en rejält sakkunnig i frågan: Chris MacNeil (Ellen Burstyn), skådespelaren vars dotter blev besatt i ett uppmärksammat fall för 50 år sedan.
Hon vet mycket väl vem demonen är. Och demonen vet att hon kommer.
Filmen är regisserad av David Gordon Green och delvis skriven av honom och vapendragaren Danny McBride. Det är de som ligger bakom de tre senaste ”Halloween”-filmerna. Det fanns tyvärr anledning att vara orolig när de meddelade att ”Exorcisten” skulle få samma omgörning i en ny trilogi. Trots Jamie Lee Curtis stabila medverkan urartade ”Halloween”-uppföljarna till fantasilösa blodbad.
”The exorcist: Believer” väljer en annan väg. Ann Dowd, känd från ”The handmaid’s tale”, är sevärd som en sköterska med förflutet som nunna. Filmskaparna gör en ansträngning att skildra ett samhälle som håller ihop mot ondskan, precis som de gjorde i ”Halloween kills”.
Men trots välgjorda inslag visar filmen hur djävulskt svårt det är att göra en bra ”Exorcisten”-film. Gud vet hur många försök som har gjorts. Om den ursprungliga filmen är motsvarigheten till Grand Hôtel lyckas aldrig imitatörerna höja nivån till högre än valfritt vägmotell längs E22.
En godtycklig demon
”Believer” skräms inte och när det är dags för den obligatoriska exorcismen är det samma visa som i alla andra dueller vi har sett mellan präst och demon.
Det som alltid har varit besvärande i den här genren är hur godtyckligt demonen beter sig, hur oklart definierade dess krafter är. I ena stunden går den att kontrollera om man skriker bibelverser åt den, i nästa stund klarar den att kasta omkull en med bara en blick. Manusets behov styr alltid på ett alltför genomskinligt sätt.
Filmskaparna vågar inte eller klarar helt enkelt inte att välja en ny väg.
Dessutom är det bara deprimerande att se 91-åriga Burstyn göra comeback i den här rollen och utsättas för en behandling som bäst kan beskrivas som illasinnad och ovärdig.
Filmen har biopremiär i morgon fredag 6 oktober.
Glöm inte att gilla Aftonbladet FILM på Facebook och följa oss på Instagram och X (Twitter) för nyheter, trailers, recensioner och skön filmnostalgi.