För mycket pinsamt i svensk romkom som åker utför

Uppdaterad 2019-10-18 | Publicerad 2019-10-17

Liv Mjönäs och Erik Johansson i Åre.

Betyg: 2 av 5 plusBetyg: 2 av 5 plus

Tills Frank skiljer oss åt

Regi Leif Lindblom, med Liv Mjönes, Erik Johansson, Peter Magnusson, Emma Molin, Katrin Sundberg, Allan Svensson, Lisbeth Johansson.


KOMEDI Det finns olika grader av pinsam.

Ibland skruvar man på sig och skäms lite å hela mänsklighetens vägnar men tar sig ändå igenom en pinsam scen på film och tv. Kan skratta förlösande.

Pinsam kan också vara enbart jobbigt att se på.

Dessvärre ramlar den här svenska komedin på fel sida. Tappar balansen. Filmens manus och intrig är uppbyggd kring att huvudpersonen plötsligt hittar på lögner. Och vi förstår inte alls var hennes mycket märkliga ljug kommer ifrån. Det blir bara... ja, pinsamt.

Innan dess har vi nästan lärt känna Vera. ”Tills Frank skiljer oss åt” har en pedagogisk inledning som berättar att Vera är en singel i Stockholm med aktivt sexliv. Här finns en del kul scener, lite syrligare än vanliga svenska komedier.

Vi får lära oss om hennes könssjukdomar men väldigt lite om Vera som person. Hon måste ha varit vuxen i 15-20 år och är tydligen en socialt lättillgänglig människa som ligger med olika män och har nära vänner. Vi ser henne som lärare för 8-åringar, oftast andligen frånvarande eftersom hon mest funderar på om hon ska ingå i fast förhållande. Och i så fall med vem. Hon är förälskad i lärarkollegan Frank, men vågar inte prata med honom.

Vera går hos en livscoach som ger rådet att satsa målinriktat. Bestäm dig för en man! Den karl hon väljer verkar först perfekt enligt Vera. Men när de åker till Åre och bor i stuga med hans föräldrar förändras allt. Pojkvännen Carl- Johan visar sig vara en helt annan människa. Vera, och vi, lider.

Frank, som hon trånat efter hemma i skolan i Stockholm, dyker också upp i Åre. Plötsligt kan de prata med varandra hur mycket som helst. Vilket leder till lögner.

Och filmen faller in i orimligheter.

Liv Mjönes och Erik Johansson är sympatiska i huvudrollerna, men som manuset är skrivet är det svårt att engagera sig i deras känsloliv. Peter Magnusson, som skrivit manus, spelar tappert filmens största fåntratt. Ingen fåfänga där. Emma Molin som Veras bästis är roligast.

Svenska filmkomedier har det svårt på vintern. Man blir frostskadad bara av att tänka på tidigare fall. Något verkar göra sommaren till en bättre spelplats för svensk filmkärlek. När ”Tills Frank skiljer oss åt” reser till Åre går det mest utför.