Hatisk rock när egocentriker skiljer sig
Liam & Noel, Lennon & McCartney, Simon & Garfunkel, Joey & Johnny Ramone, Jagger & Richards, Cale & Reed.
Och nu hatar Timo Räisänen & Håkan Hellström.
Det är deppigt när nära vänner blir ovänner.
Men väldigt rock’n’roll-typiskt.
Rockhistoriska exempel tar aldrig slut. Se ovan. Och The Eagles. Fleetwood Mac. Deep Purple. The Band. The Sweet. Led Zeppelin.
Men så återförenas de hatiska kombatanterna när de vill tjäna pengar och kanske blir de vänner igen, som Mick Jagger och Keith Richards i Sverigeaktuella Rolling Stones verkar vara, någorlunda.
Svenska kollisioner mellan stora egocentriker är inte lika vanliga. Snowstorm/Snöstorm? Trummisen Micke Syd och Per Gessle? Fjodor och Gurra var rätt lacka när Thåström inte ville återförena Ebba Grön. Kee Marcello och Joey Tempest surade i Europe. Just D förstås, Gurra G och Pedda P avskydde Doktor C, ungefär så.
Men de där grälen.
De har inte lett till någon stor konst.
Inte som när John Lennon sjöng om Paul McCartney ”The only thing you done was Yesterday” och släggan: ”Those freaks was right when they said you was dead” i ”How do you sleep?”
Men nu så.
Äntligen en episk rockbatalj mellan två gamla vapenbröder.
Att Timo Räisänen och Håkan Hellström kommer att spela ”Känn ingen sorg”, ”Kom igen Lena” eller ”Ramlar” tillsammans igen känns just nu, ehum, otänkbart.
– Kanske fastnade han framför sin egen spegel, sa Håkan om Timo till Café 2013 om avhoppet nästan tio år tidigare.
Inför sitt nya album ”Tro, hat, stöld” bekräftade Räisänen för ETC Göteborg att den dåliga stämningen började när han la av. Han tillade att Hellström ”permanentar sig för 2 000 kronor i månaden”.
Inte en diss i klass med vad Liam Gallagher brukar säga om sin Oasis-bror Noel, ”You can fuck off, you cunt”.
Svenska rockstjärnor är mer ABF-mysiga.
Jag hade också permanentat mig om jag fått lika fint hår som Håkan.
Men sedan kom Räisänens album och – jösses! – låten ”Eld & aceton”, den starkaste parterapilåt som någonsin skrivits på svenska.
”Jag är full av hån, full av hån,
Du var eld och jag var aceton
Vi var eld & aceton
och jag hatar dig
jag hatar dig
Ah, men jag tror på dig
det bästa har du snott från mig”.
Det bästa har du snott från mig.
Aj.
Det är också en formidabel sång på ett även i övrigt ilsket men ojämnt album. Hellströms arenadesignade låtar med ihopklistrade texter på senaste ”Du gamla du fria” måste anses vassare.
Men Räisänen gör i stort sett allting själv och att han har en enorm del i Hellströms tidiga framgångar är solklart.
Bitterheten verkar ömsesidig.
Kanske möts de igen när de växer upp.
Eller behöver pengarna.
Det är ju inte som att Timo kallat Håkan för Ku Klux Klan, som Joey Ramone enligt myten gjorde om sin hatade ”bror” Johnny Ramone i ”The KKK took my baby away.”
Å andra sidan har inte Håkan svarat än. Det här kan sluta hursomhelst, gitarren är rund.
VECKANS...
…BIOFILM. ”Borg”, manus av min gamle kollega Ronnie Sandahl och regisserad av Janus Metz Pedersen. Shia LaBeouf och Sverrir Gudnason är makalösa som John McEnroe och Björn Borg. Det känns som att titta in i huvudet på mina barndoms somrar. Borg spelade alltid Wimbledon då. Och kläderna var fantastiska, fantastiska säger jag.
…BIOTHRILLER. ”Snömannen”, Tomas Alfredson, efter norske Jo Nesbøs deckare om Harry Hole. Har sågats grundligt på sina håll men jag tyckte den var okej – rafflande, läcker, svårförstådd, många fina skådisar, särskilt Michael Fassbender i huvudrollen. Förutom slutet som måste betraktas som ett av de 100 spånigaste och osannolikaste i filmhistorien.
…SOUL-EP. ”Fel”, Elin Ruth Sigvardsson. Översatta egna låtar till svenska med bollplankshjälp av legendariske Peter Le Marc, och med ett oerhört sympatiskt groove, ett helt otroligt fint Muscle shoals-groove, unikt faktiskt, stiligt från Töreboda. Svensk soul, underbart. Hitten ”Fel” (video) är en blivande klassiker, men ”Virvelvind” och ”Sång till Anna” är lika stora. Det är nästan Eva Dahlgren-klass.
…POPALBUM. ”Masseducation”, St Vincent. Håkan Steen och Karin Pettersson tipsar bägge om hennes femte album och det är förtjusande. Vad vi förr skulle kallat electroclash men lika mycket är det pur pop med gåtor. ”New York” är nästan lika magisk som Alicia Keys hyllning till samma äpple,”Empire state of mind”. En storartad doft av Madonna.
…DOKUMENTÄR. ”Spielberg”, HBO Nordic. Susan Lazy fångar skickligt ett sant filmgeni som inte gjort något mästerligt på länge och inte behöver det heller.
Följ Fredrik Virtanen på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande texter.