Tyvärr, kan inte säga något dåligt om Tulsa

Per Bjurman i en av USA:s mest besjungna städer

Gilcrease-museet i Tulsa, Oklahoma.

TULSA, OKLAHOMA. ”Tell me something bad about Tulsa”, ber George Strait i ett av sina paradnummer.

Men jag är ledsen, George – jag kan inte.

Inte efter att ha sett Otis Reddings autentiska visitkort i Bob Dylans plånbok på Gilcrease-museet.

Country-giganten George Strait är inte den ende som lagt ut texten om Tulsa – i en cover som Red Lane skrev och Merle Haggard var först att spela in.

Den lilla metropolen mitt i the heartland, en och en halv timmes bilväg nordost om Oklahoma City, hör faktiskt till de mest omsjungna städerna i hela USA.

Några få exempel på andra lysande Tulsa-dängor:

Don Williams ”Tulsa time” (mest känd med Eric Clapton), Neil Youngs ”Last trip to Tulsa”, Emmylou Harris ”Tulsa queen”, Bob Wills ”Take me back to Tulsa”, Gene Pitneys ”Twenty four hours from Tulsa” och Richmond Fontaines ”Tapped out in Tulsa”.

Dylans privata arkiv finns här

Bortsett från de uppenbara världsmetropolerna är det bara San Antonio, Memphis, New Orleans och Kansas City som förärats så många lysande sånger och naturligtvis är det därför jag rattar just hit under en kort roadtrip i Texas och Oklahoma; jag vill känna på den själfulla stämning som alltid skälver i själva livsluften i städer de största låtskrivarna ägnar så mycket kärlek och visst – så är det i Tulsa också.

Att efter några timmar bland de rullande kullarna längs Interstate-44 stäva in mot dess lätt kantstötta, till synes öde centrum är som att åka rakt in i en mustig Waylon Jennings-fresk. Det går att ana, eller kanske inbilla sig, något i miljön som man förstår får juicerna att flöda hos de kreativa och besjälade…

Det finns en del handfast musikhistoria att ta del av i byn också. Fantastiska Woody Guthrie Centre har tagit över ett helt kvarter mitt i stadskärnan – och så råkar en viss Bob Dylan ha skickat hela sitt privata arkiv till en stiftelse med högsäte på universitetet i Tulsa.

Har numret till Johnny Cash

Ett regelrätt Bob-museum öppnar nästa år, men redan nu ställs delar av samlingarna ut på Gilcrease-ditot på höjderna söder om downtown och där ser jag saker det är svårt att inte dra efter andan åt.

Original-texterna till ”Simple twist of fate” och ”Hurricane”, exempelvis. Den löjligt snygga skinnpajen han bar på scenen i Newport 1965. Och det påstådda innehållet i mannens plånbok från samma år, inklusive Otis Reddings visitkort och Johnny Cashs telefonnummer nedrafsat på en skrynklig papperslapp.

På en annan lapp återfinns numret till fotografen Björn Larsson på Kammakargatan i Stockholm.

Vem är det – och har han också varit i Tulsa?

I så fall kan han intyga att det inte finns något dåligt att säga om stan...

ORSAKER TILL EXTAS

Uncut gems (Film)

Om jag bara hunnit se den i tid hade detta lysande New York-drama varit tvåa på 2019-listan efter ”The Irishman”.

Midland – Put the hurt on me (Livenummer)

Ta nu och upptäck det här lysande bandet.

Valkyrie (Bar, Tulsa)

En av de vackraste barer jag nånsin sett.

Följ ämnen i artikeln