”En osannolik och imponerande resa”
Publicerad 2012-07-02
Kerstin Nilsson om Amirzai Sangins sommarprat
En del gör stordåd.
Mot alla odds.
I det tysta.
Som Amirzai Sangin.
Vem hade någonsin hört talas om honom?
Ibland når ”Sommar” långt utanför Sveriges gränser, långt bortom sol och bad, mygg och sorglösa sommarnätter.
Som i dag.
När Amirzai Sangin i en studio i Kabul berättade sitt livs historia tog han med oss på en lika osannolik som imponerande resa, både bildligt och bokstavligt.
Från en by utan el och telefoni på den afghanska landsbygden, till en kandidatexamen och via välfärdens Sverige tillbaka till Afghanistan – som it-minister.
Och det lär väl vara första – och förmodligen även sista – gången som en afghansk minister får prata en och en halv timme i svensk radio.
Det känns onekligen udda.
Tänkvärt
Amirzai Sangins ”Sommar” är inte särskilt roligt, inte heller det mest känslosamma programmet den här säsongen, men det han har att berätta är spännande, intressant och i mångt och mycket tänkvärt.
Fram tonar en ödmjuk, ärlig, envis och modig person – egenskaper som onekligen behövs i ett land där fattigdom, korruption, orättvisor och självmordsbombare är vardag.
Själv menar han att två saker varit avgörande:
Hans fars beslut att låta honom studera vidare efter den sexåriga grundskolan – och svenska Televerkets beslut att anställa honom som teleingenjör.
En jobbansökan
Till skillnad från de flesta flyktingar behövde han bara skriva en enda jobbansökan för att få jobb – bara det är unikt.
2002, efter 22 år i Sverige, återvände Amirzai Sangin till Afghanistan, fortfarande ett av världens fattigaste länder.
Då hade ingen mobiltelefon.
I dag, åtta år senare, har 85 procent av landets befolkning mobiltäckning och 17 miljoner har mobiltelefon.
Det är ett stordåd.
I det tysta.
Och det är bara början.