”Hade inte behövt bli ett Tredje rike”

Publicerad 2019-07-23

Författaren Volker Kutscher.

SVT-aktuella "Babylon Berlin" är den dyraste tv-produktionen någonsin i Tyskland.

Serien bygger på Volker Kutschers bästsäljande böcker om kriminalpolisen Gereon Rath.

Kutscher ville skriva en hårdkokt deckare om den tid då Tyskland gick från frihet och uppror till diktatur på bara några år.

– Det har verkligen berört mig. Denna kulturella boom som slutade mycket tragiskt med Det tredje riket, säger han.

Weimarrepubliken var en kort period av tysk demokrati som tog slut när nazisterna fick makten. På 1920-talet uppstod en explosiv skapelselusta som resulterade i banbrytande konst, film, musik, arkitektur och litteratur och ett blomstrande kulturliv i Berlin.

Det är här i Berlin 1929, bland illegala nattklubbar och politiska gatustrider, som författaren Volker Kutscher har placerat kriminalpolisen Gereon Rath. Vi får följa Rath hantera gangsters, svindlare och politiska opportunister. Hittills har Kutscher skrivit sju böcker i serien, den senaste utspelar sig 1935. I höstas gavs första delen ut på svenska med titeln "Babylon Berlin" – samma namn som tv-serien som nu visas på SVT.

– Jag tycker att den här världen är så spännande. Det har verkligen berört mig. Denna kulturella boom som slutade mycket tragiskt med Det tredje riket. Det var ett slut som hade gått att undvika. Det är sådant som jag alltid tänkt mycket på, säger Volker Kutscher som har en bakgrund som journalist och historiker.

”Hur kunde det ske?”

Han vill berätta om en epok som fascinerar och förbryllar honom.

– Det som verkligen intresserar mig är frågan "Hur kunde det ske?". Weimardemokratin var inte så dålig. Den må ha haft ett par brister men det var inte förutbestämt att den skulle misslyckas.

Att hitta svaret frågan har varit starkaste drivkraften i skrivandet, säger Volker Kutscher:

– Det är en gåta där många otillfredsställande frågetecken kvarstår. Varför var arbetarrörelsen splittrad? Varför såg man inte vad som skulle hända med nazisterna? Varför var människorna så naiva? Varför lät de sig hänföras på så kort tid?

Huvudperson i "Babylon Berlin" är Gereon Rath som just flyttat till Berlin. Han följs åt av unga assistenten Charlotte Ritter, som också vill bli kriminalare, och äldre kollegan Bruno Wolter – en gammal Berlin-räv ut i fingerspetsarna. Kutscher ville visa samhällets förändring ur karaktärernas perspektiv – från republikens slut till diktaturens första år. Polisen är intressant eftersom det är de som ytterst ska upprätthålla ordningen enligt maktens regler, menar han.

– Det fatala är att det tyska polisväsendet alltid fungerade. Först under kejsaren, sedan under republiken och sist under nazisterna. Man behövde bara byta ut ett antal ledarfigurer – alla andra fortsatte och lydde order. Det tycker jag också är intressant.

”Katastrofen hade redan skett”

Tiden för nazisterna maktövertagande innebar tragiska händelser som förändrat Tyskland – och senare resten av världen – för alltid. Att viktiga författare, tänkare och konstnärer försvann ut ur landet har haft långtgående, förödande följder för landet, menar han.

– Därför tycker jag att det som hände 1933 är mycket mer intressant än det som hände 1939 eller 1941. Då hade den stora katastrofen redan skett, men utan det som hände 1933 hade det inte kunnat bli ett andra världskrig.

Det är viktigt att historien inte glöms bort, menar han.

– Jag vill inte predika med mina böcker. Men om jag lyckas få läsarna tycka att böckerna är så spännande att de vill läsa hela serien, och det tycker jag man ska göra för att uppleva hela förloppet, hoppas jag också att de får känslan av att ha upplevt hur Tyskland förvandlades från demokrati till hemskast tänkbara diktatur.

Böckerna är fulla av detaljer. Mycket av förarbetet har handlat om att läsa dagstidningar från 1920- och 30-talen.

– Att kunna dyka in i dåtidens vardag handlar om små detaljer och händelser. Jag visar hur stora händelser påverkat vardagen – eller inte alls påverkat vardagen.

Vad har du lärt dig när du skrivit dina böcker?

– Svaret på frågan "Hur kunde det ske?" har jag inte och det kommer jag nog aldrig få. Men det hade inte behövt bli ett Tredje rike. Slump och tillfälligheter spelade stor roll. Jag upplever att människor var bekymmerslösa. Många tänkte att Hitler inte skulle sitta kvar så länge och "så illa kan det inte vara".

Bilden av Berlin som dekadensens högborg under 1920- och tidiga 30-talet är inte fel, menar Volker Kutscher.

– Berlin då är mycket lik Berlin i dag. Det var en stad med stort utbud av kultur och nöje. I skuggan av kejsardömet kunde man då göra de mest galna saker i nattlivet, dessutom var det väldigt billigt att leva jämfört med andra europeiska storstäder. Men det fanns väldigt mycket elände. Det är viktigt att skildra allt.

Vad är Berlin för dig?

– Jag tycker om Berlin väldigt mycket. Jag bor i Köln men Berlin är min andra hemstad. Som historiker är det intressant hur mycket historia denna stad andas och hur mycket historia som skett där. Jag tycker om staden på grund av människorna där – de speciella Berlin-borna kan man lära sig att hantera.

Finns det typiska Berlin-människor i serien?

– Charlotte är typisk för Berlin, men det finns egentligen inte en typisk Berlin-bo. Det är än i dag en mycket proletär stad där folk säger vad de tycker rakt ut.

Charlotte är ju en väldigt stark och självständig kvinna.

– Det fanns frihet för kvinnor – i alla fall i teorin. Som kvinna var man tvungen att vara stark för att ta sig fram, men i en storstad som Berlin var det enklare än på landet. Det var viktigt att visa att det fanns möjligheter för en modern kvinna som Charlotte. Men 1933 var det slut på friheten – sen dröjde det i Västtyskland till 1968 innan kvinnor kunde börja frigöra sig och nå samma frihet som de hade på 1920-talet.

Vad tycker du om tv-serien "Babylon Berlin"?

– Jag tycker om serien mycket och är väldigt nyfiken på nästa säsong. Det är en lite annan berättelse än min. De har full frihet att berätta som de vill, bara de behåller andan från böckerna. Förhoppningsvis får den tittarna att tänka efter på samma sätt som de som läser mina romaner, säger Volker Kutscher.

Följ ämnen i artikeln