Så var Tomas Ponténs sista tid

Publicerad 2015-09-16

Vännen: ”Han var en underbar kompis, men det blev ett sorgligt liv på slutet.”

Tomas Pontén led av svår demens.

Han blev tvungen att tacka nej till roller när han inte längre kunde läsa manus.

– Jag har saknat honom i många år nu känns det som, för att han inte har kunnat prata, säger systern Gunilla Pontén.

Vännerna och familjen sörjer Tomas Pontén. De tänker minnas honom som den framgångsrika skådespelare och goda vän han var.

Tomas Pontén blev 69 år gammal och somnade in i tisdags. Men under Dramaten-stjärnans sista år i livet var han mycket sjuk.

– Han hade pannlobsdemens. Det är den värsta typen av demens, för han förstod saker, hörde allt, men kunde inte svara. Han var medveten om vad som hände runt omkring honom, men kunde inte gå, inte stå, till slut inte röra sig. Han satt bara och rökte. Det är så orättvist att en så vital och frisk och stark skådespelare råkar ut för det, säger systern, designern Gunilla Pontén, 86.

Fick mycket besök

Hon berättar att många av Tomas Ponténs skådespelarvänner ofta var och hälsade på honom på äldreboendet. Själv besökte hon sin bror för 14 dagar sen.

– Han var i så uselt skick, det är så sorgligt. Det hängde en kamelhårsrock där, med en sjal över. Det var som en skulptur över att han inte kunde resa sig och ta den på sig. Men vi måste minnas honom för att han var så rolig. Jag saknar honom så fruktansvärt. Jag har saknat honom i många år nu känns det som, för att han inte har kunnat prata.

Tomas Pontén gjorde sitt sista stora framträdande på Dramaten i titelrollen i ”Onkel Vanja” 2008.

– Det var många som ville ha med honom i olika roller, men han kunde inte. Han kunde inte läsa manus längre. Det var hans stora sorg, när han inte längre såg bokstäverna. Sen kunde han inte prata. Ibland ville han nog bara dö, säger Gunilla Pontén.

”Oerhört svårt den sista tiden”

Skådespelaren och nära vännen Per Mattsson, 67, träffade senast sin vän för några månader sedan. Då hade äldreboendet varit Tomas Ponténs hem i fem år.

– Han hade tappat språket. Det var jäkligt jobbigt allting. Han hade det oerhört svårt den sista tiden. Han var en underbar kompis, men det blev ett sorgligt liv på slutet. Det är egentligen skönt att han fick somna in, men sorgligt så klart. Så oerhört sorgligt, säger han.

Per Myrberg, 82, spelade senast mot Tomas Pontén i ”Onkel Vanja” på Dramaten. Han hälsade på sin vän några gånger på äldreboendet.

– Jag bor i närheten så jag var där och hälsade på honom några gånger. Men det är en tid sen nu, tiden går ju så fort, det är nog en två-tre år sedan. Han hade börjat tappa ord minns jag. Han sa så här, jag ringer dig, men så gjorde han inte det och då tänkte jag att då ska jag inte tränga mig på, säger han.

Följ ämnen i artikeln