Bards kritik ett listigt spel
Helena Trus om fredagsfinalen i ”Idol”
Bard kallade Martin för coverartist.
Därför kan konkurrenternas perfektion bli Almgrens vinstlott.
Vem vinner ”Idol” 2015?
Ja, det blir inte musiken som avgör i alla fall.
Aldrig tidigare har årets top sex sjungigt så bra. Men det finns en given trio som slåss om titeln:
En glittrande, blond stjärna som provocerar med att vara sexig, självsäker och proffsig.
En mysig lastbilschaufför. Han med sviktande självkänsla som vinner hjärtan med sitt röda skägg och sin ödmjuka framtoning.
Och han med märkvärdig frisyr och outfits men som levererar fläckfritt och får stående ovationer.
Det står mellan (de flesta av er har nog redan räknat ut) Amanda Winberg, Martin Almgren och Simon Zion.
Simon är för perfekt
Och hade programmet enbart handlat om kvalitet skulle Simon stå på vinstpallen.
Men hans perfektionism riskerar bli hans fall. Simon var färdigbakad redan innan han klev upp på "Idol"-scenen.
Tv-tittarna vill ta del av en resa, själva upptäcka och lyfta fram sin stjärna. Vi vill känna igen oss och känna med.
Amanda Winberg och Simon Zions styrkor riskerar på så vis bli deras svaghet. Istället kan det bli Martins vinstlott.
Han är diamanten vars kanter varsamt slipas fram vecka efter vecka i direktsändning. Han är den som har bjudit in tittarna innanför sitt sköra skal. Martin är ”Idol” personifierad.
Bard spelar listigt
Därför skadar inte kritiken som Alexander Bard gav honom efter framträdandet.
”Nu ska jag säga varför jag är skeptisk i dag. Du är den som uppträder i kväll som är mest pastisch och minst äkta. Vi kallar det coverband i Sverige. Du kan bättre. Jag vill ha tillbaka Martin”.
Bards kritik är bara ett listigt spel för att locka fram försvarsinstinkten i alla dem som ser Martin som sin stjärna.
Det tricket i ”Idol” är sen gammalt.