Gott om upptåg i sommar

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Industrisemester, säger ni.

Inte för artisterna.

Nu börjar den största och folkligaste och festligaste picknickunderhållningen att jobba övertid.

I kväll börjar det.

I kväll bromsar Rocktåget in i Helsingborg. Under ledning av lokföraren, konduktören och lekledaren Tomas Ledin.

Samtidigt, nånstans utanför Linköping, börjar Sveriges svar på Bryan Adams sin sommarturné.

Han heter Lars Winnerbäck, om någon undrade.

Sen fortsätter konserterna och upptågen att dugga tätt bland hängbjörkar och kalkbrott.

Sven-Ingvars bjuder upp till sin allra sista dans.

Robert Wells spelar boogie.

Christer Sjögren sjunger tillsammans med Willy Wonka, förlåt, Björn Kjellman.

Det återstår att se om publiken verkligen räcker till. Marknaden börjar kännas mättad. Särskilt med tanke på alla utländska namn, gatufester och festivaler som exploderar ungefär samtidigt som Smokie ställer den befogade frågan:

Vem fan är Alice?

Vilka blir då säsongens vinnare och förlorare?

Ingen aning.

Men jag har personligen svårt för artister som inte kan sjunga "gilla läget" utan att stamma. Eller långa pianorapsodier.

Jag tror på "Diggiloo". Lasse Holm har - sommar som vinter - lyckats hitta den perfekta balansen mellan lättsam humor, slapstick och överraskande vass musik.

Jag missar inte heller Lundells premiär i Visby.

Tjurskallen har sällan haft ett bättre band än nu och är fortfarande väldigt oberäknelig.

Han gillar att skälla ut sina manliga fans så fort de skriker "ööööhh".

Och glöm inte Jerry Williams.

Han har två lysande somrar bakom sig.

Han är och förblir folkparkernas störste raggare.

Markus Larsson