”Ett bräckligt halmstrå i Hollywood”
När drömmen om Los Angeles mals ner
HOLLYWOOD
Stefan log mot solen när han kom ut från Tom Bradley-terminalen på Los Angeles internationella flygplats.
Nu var han är, äventyret kunde börja.
Tio år senare lever drömmen kvar – men mer som ett sista, bräckligt halmstrå.
Då var allt möjligt.
Uppväxten i Europa hade ägnats åt dramastudier och musik.
I nöjesstadens centrum fanns ingen tvekan om att den förädlade säden skulle slå rot.
Fyllda 25 skaffade han bil, soffa att bo på och agent – i den ordningen.
Den sociala förmågan tog honom långt bortom nykomlingarnas turistfällor.
Snart kände han berömda producenter och arbetande skådespelerskor.
Han hängde i deras mångmiljonvillor med panoramautsikt över Los Angeles, följde dem på fester och skämdes aldrig när han lät tjejerna försörja honom. De skulle ju ändå få igen allt flera gånger om när han ”breakat”.
Barbröstad modell
För dem som ville lyssna höll han långa, självsäkra och pseudoinitierade monologer om allt från regissören Christopher Nolan till Madonna.
Dagarna – speciellt de första åren innan det obrutna självförtroendet malts ner – ägnades åt auditons.
Ibland landade han något gig. Katalogmodell, bakgrundsfigur i en reklamfilm, barbröstad modell i en musikvideo.
Förr knäckte aspirerande stjärnor extra som servitörer. I dag jobbar de som Uber- och Lyft-chaufförer. Stefan var inget undantag.
Varje dag pumpade han sina kunder på position i livet och pitchade sig själv därefter.
När rollerna ändå inte ville infinna sig blev musiken fokus. En flickvän föll för pratet och bekostade singelinspelningar i en studio i Beverly Hills.
Mångåriga ätstörningar
De inhyrda musikerna gjorde vad de kunde. Men Stefans sång- och gitarrspel levde inte riktigt upp till hajpen.
Snart var det stå-upp som gällde. En ny flickvän med känningar i branschen fixade in honom på Laugh Factory och Comedy store.
När chanserna bränts på de två stora scenerna övergick besvikelsen i frustration.
– Idioter förstår sig inte på sofistikerade skämt!
Efter att den senaste flickvännen sparkat ut honom bor han i dag i ett gästhus i Beverly Hills.
Ångesten över den stigande åldern har börjat konkurrera med oron över pannans växande flikar och de mångåriga ätstörningarna. Helst gömmer han sig bakom en bärbar dator, hamrandes på det som ”garanterat” ska bli nästa stora kassasuccé.
Under en chatt frågar jag varför han inte flyttar tillbaka? Det finns ju en nöjesindustri hemma också – med skyddsnät.
Han fräser i det tillbakavändande inlägget.
”Det är ju här allt händer.”