Storbanker pressar marginaler på bolån

helskärm

Riksbankens räntehöjning hjälper storbankerna att hålla borta nischspelare från bolånemarknaden.

Storbankerna kan pressa bolånemarginalerna mycket hårdare än mindre aktörer utan stor inlåning.

Trenden är tydlig hos både Swedbank och SEB, de två storbanker som hittills rapporterat bokslut för 2019 och som tillsammans står för över en tredjedel av den svenska bolånemarknaden.

Det började redan för drygt ett år sedan, när Riksbanken i december 2018 höjde styrräntan till minus 0,25 procent. Och det fortsätter sedan nästan fem års minus på Riksbankens styrränta avslutades med Stefan Ingves omstridda räntehöjning till noll i december i fjol.

– När en bank ser att den ökar marginalen på inlåningen kan de minska den på utlåningen, säger Andreas Håkansson, bankanalytiker på Danske Bank.

Gäller inte nischspelare

Detta gäller dock inte nischspelare, som Avanza eller SBAB, som inte alls har samma omfattning på inlåningen som storbankerna.

– Det gör att det blir lättare för storbankerna att konkurrera när räntorna stiger.

Enligt SEB:s vd Johan Torgeby minskade bankens intäkter från bolåneaffären med 800 miljoner kronor under fjärde kvartalet till följd av lägre räntemarginal.

– Marginalen har krympt ganska markant han till TT:

Gungor och karuseller

Men det storbankerna förlorar på karusellerna (lägre bolånemarginal) tar de igen på gungorna (högre inlåningsmarginal). Trots den hårdare marginalpress SEB-chefen beskriver på bolånemarknaden lyfte bankens så kallade räntenetto, det vill säga det banken tjänar på skillnaden på in- och utlåningsräntor. I fjol var ökningen 9 procent till 22,9 miljarder. I fjärde kvartalet var ökningen i årstakt 14 procent, upp till 5,9 miljarder.

SEB:s snittränta på bolån låg inför Riksbanken räntehöjning i december 2018 på 1,45 procent, enligt Torgeby. Och efter den senaste räntehöjningen i december i fjol ligger SEB:s snittränta nu på 1,60 procent. Det innebär att SEB höjt boräntorna med i snitt 0,15 procentenheter medan Riksbanken höjt styrräntan med 0,50 procentenheter.

– Det är den skillnaden som är marginalpressen, säger Torgeby.

Enligt Andreas Håkansson är det svårt för nischbanker utan stora insättningar från kunder att hänga med nedåt i marginalpressen.

– Om en mindre spelare, som inte har inlåning, inte höjer priset på bolån när ränteläget går upp får de ta den kostnaden i form av minskad lönsamhet, säger han.

Har försvarat sina marginaler

SEB har enligt Torgeby med sina pressade marginaler under fjolåret kunnat försvara sin marknadsandel på den svenska bolånemarknaden på cirka 14 procent. Det gäller både fjolårets nyutlåning och den så kallade bolånestocken, där även befintliga lån räknas in.

Swedbanks marknadsandel av bolånestocken ligger tillsammans med sparbankerna på nästan 24 procent, även om Swedbank i sin nyutlåning i fjol hade svårt att försvara denna nivå och landade på en marknadsandel i nyutlåningen på 12 procent. En del av nedgången i Swedbanks nyutlåning handlar enligt vd Jens Henriksson om att förtroendet för Swedbank skadats av den snart ettåriga penningtvättskrisen.