FI: Lägre än så blir inte boräntan
Joakim Hugert Lundberg/TT
Uppdaterad 2024-03-08 | Publicerad 2024-03-07
Bostadsköparna lånar mindre och skuldkvoten sjunker, men räntorna äter upp en större del av inkomsten.
Finansinspektionen (FI) uppmanar hushållen att förbereda ekonomin för ett fortsatt tufft år.
De högre räntorna fortsätter att prägla bostadsmarknaden, konstaterar Finansinspektionen i sin nya bolånerapport.
FI:s generaldirektör Daniel Barr uppmanar hushållen att fortsätta förbereda ekonomin för ett ansträngande år.
– Räkna med att bolånen inte kommer att komma tillbaka till den nivå som var innan räntehöjningarna, utan möjligtvis gå ned till omkring 3,5 procent, säger han på en pressträff.
Ventilen fungerar
Barr understryker också att ventilen i amorteringskravet fungerar väl. Den låter bolånetagare att avstå från att amortera under en period om ekonomi kraftigt förändras på grund av exempelvis sjukdom eller arbetslöshet.
– Antalet beviljade undantag gick upp kraftigt när räntorna gick upp. Det är drygt 8 000 bolånetagare per kvartal som nu får undantag.
När Barr blickar tillbaka på 2023 – ett tufft ekonomiskt år för många – konstaterar han att det trots allt inte blev så illa som befarat.
– Arbetsmarknaden har hållit emot väldigt bra. Vi har inte fått någon kraftigt stigande arbetslöshet och det har hjälpt till att det inte har blivit en så stor katastrof som det skulle kunna ha blivit.
Smäll för bostadsrättsföreningar
De nya bolånetagarna var under förra året färre än tidigare år. Bostadsköparna köpte också billigare bostäder och lånade samtidigt något mindre pengar, enligt FI.
Färre hushåll har lån som överstiger 4,5 gånger sin årsinkomst. Å andra sidan lägger hushållen i genomsnitt en större andel av sin inkomst på räntor och amorteringar, skriver FI i rapporten, som baseras på stickprov av nya bolånetagare gjorda under hösten 2023.
Inklusive amorteringar lade nya låntagare i genomsnitt nästan 18 procent av sin inkomst på lånebetalningar.
Dessutom får de som bor i bostadsrätt som regel en extra smäll i form av högre månadsavgifter – i snitt åtta procent, enligt FI.