Ingves: Världen är inte alltid snäll

Stefan Ingves har under 17 års tid varit i händelsernas centrum som chef för Riksbanken – en epok fylld av dramatiska episoder som finanskrisen 2008, eurokrisen, pandemin och Ukrainakriget.

– Världen är inte alltid helt snäll, säger han om orsakerna till dagens inflations- och räntechock.

Under det närmaste halvårets karenstid har Stefan Ingves siktet inställt på raderna av olästa böcker i bokhyllan hemma i Upplands Väsby.

Inte minst ser han sedan han vid årsskiftet slutat som riksbankschef fram emot att läsa mer skönlitteratur. Men kanske mest efter att läsa på ett annat sätt.

– I tjänsten läser man väldigt sökande, efter en slutsats, med baktanken: “Vad ska vi göra härnäst?” Då blir man lite yrkesskadad. Då får man svårigheter att läsa en roman där de skriver om hur blommorna doftar och bina surrar och sådant.

TT: Längtar du efter att läsa om blommor och bin?

– Det ser jag fram emot.

Rätt eller fel

Han tillträdde som riksbankschef 2006 efter att ha ägnat en stor del av sin karriär åt att hantera bankkriser. Hantverket lärde han sig i skarpt läge som chef för den så kallade Bankakuten i den svenska krisen i början på 1990-talet. Sedan fortsatte han i samma bana runt om i världen, som expert på Internationella valutafonden (IMF).

– Beslut ska fattas, säger Ingves när han sammanfattar åren på Riksbanken.

– Det finns ett antal återkommande tillfällen där man är i en situation där man vet att nästa gång någon öppnar dörren måste ett beslut ha fattats – oberoende av om det är rätt eller fel.

Men det handlar också om kommunikation, enligt Ingves. Han har inspirerats av poeten Erik Axel Karlfeldts figur Fridolin som ”talar med bönder på böndernas sätt men med lärde män på latin”.

Förmågan att komma fram till beslut och kommunicera tydligt sattes på prov när marknaden globalt ”stängde ned” efter Lehman Brothers-kraschen i USA 2008.

– Då hade du en växande kris i Baltikum och en bankkatastrof på Island. Det blev en slags perfekt storm som det gällde att hålla borta från Sverige, säger Ingves.

Samma ödesmättade känsla minns han från våren 2020, då han dagarna inför en utfrågning i finansutskottet – där han flankerades av vice riksbankschef Anna Breman – såg hur i princip hela världen stängde ned när pandemin spred sig.

– Då insåg vi att nej, det är inte en siffra rätt i den där presentationen vi hade föreställt oss. Så här kommer det inte att bli.

”Dysfunktionell” bostadsmarknad

Dagarna inför TT-intervjun har Ingves i den stora amerikanska tv-kanalen CNBC beskrivit den svenska bostadsmarknaden som ”dysfunktionell” och jämfört situationen med snabbt fallande bostadspriser och stigande boräntor med ”domedagen”.

Långsiktigt ohållbara prisökningar på bostäder och hushållens höga skuldsättning har varit centrala teman i alla stabilitetsrapporter under Ingves 17 år i Riksbanken. Men skuldberget har bara fortsatt växa och bostadspriserna har fortsatt upp samtidigt som de rörliga boräntorna gör de svenska hushållen särskilt känsliga för skiften.

– Jag har försökt påpeka att en sådan dag kan komma och sedan gjorde den det, säger han.

– Jag har gjort så gott jag kunnat och pratat om det här i 17 år och varnat för detta, tillägger han.

Prisfall på bostäder månad för månad är i första hand en kortsiktig konjunkturfråga, enligt Ingves. Men för att komma åt problemet på riktigt är det dags att kavla upp ärmarna, tycker han.

– Här pratar vi om mängder av olika strukturella åtgärder och då behöver man skapa sig en vision av hur man tänker sig att bostadsmarknaden borde fungera i framtiden, säger han.

För att komma loss med detta måste dock politiker våga ge upp låsta positioner när det gäller skatte- och bostadspolitiska frågor som olika väljargrupper påverkas av på olika sätt, enligt Ingves. Det skulle i klartext kunna handla om ränteavdraget och hur hyresmarknaden regleras.

– Det är väldigt svårt att lirka upp det här. Sannolikt går det inte med en åtgärd i taget, utan man behöver många olika saker mer eller mindre samtidigt, säger han.

Det skulle knappast vara särskilt populära åtgärder för de direkt berörda. Men det kan man inte göra mycket åt, enligt Ingves.

– Du kan aldrig göra strukturella förändringar som inte märks någonstans.

Högsta inflationen på 32 år

Stefan Ingves lämnar Riksbanken samtidigt som Statistiska centralbyrån uppmätt den högsta inflationen på 32 år. KPIF-inflationen, som Riksbanken utgår från i inflationsmålet, är på över 10 procent. Det är mer än fem gånger så högt som inflationsmålet på 2 procent.

TT: Varför ser det ut så här?

– Jag har inga kommentarer alls till dagens inflationssiffra. Jag gissar att ekonomiska historiker under lång tid kommer att försöka dissekera den här episoden när det har lagt sig, säger han.

Bakgrunden är dock klar för Ingves. Det handlar i första hand om pandemieffekter, Ukrainakriget och andra oförutsedda händelser på senare tid.

– I en liten öppen ekonomi får man räkna med att det rör på sig ibland. Det behöver man inkludera i när man funderar kring tingens ordning och hur världen är. Världen är inte alltid helt snäll och inte heller helt planerbar. Man får anpassa sig efter det, säger han.

Han avfärdar kritiker som hävdar att inflationsproblemen förvärrats av utdragna riksbanksstimulanser. Och han vill inte heller skylla på regeringens olika stödpaket.

– Det centrala är ju de beslut som fattas där och då och vad man vet då, när besluten fattas. Och i en osäker värld får man leva med det.

– Man kan ha alla möjliga synpunkter på det som gjordes, men vi lyckades. Det blev inte en finanskris. Sedan vidtog man en lång rad åtgärder på det finanspolitiska området och det hjälpte till också, tveklöst, säger han om pandemihanteringen.