Så påverkas du av regeringens krispaket
Ekonom: Kommer ändå se konkurser
Uppdaterad 2020-03-20 | Publicerad 2020-03-16
Staten går in med 300 miljarder kronor till svenska företag.
Draget ska rädda svenska jobb men enligt ekonomiprofessorn Lars Calmfors är krispaket för litet.
– Många företag lär hamna i en så svår situation att det krävs mer, säger han.
Regeringen presenterade på måndagen ett nytt krispaket för svenska företag som kan omfatta 300 miljarder kronor.
Ett bra beslut, enligt Nordnets sparekonom Frida Bratt.
– Det är ett historiskt besked, ett kraftfullt sådant och enormt viktigt. Det handlar om att hjälpa företag som i grunden är välskötta att överleva krisen. Dessutom är det en hjälp för enskilda arbetstagare att faktiskt ha råd att vara hemma, och det är positivt för att bekämpa smittspridningen, säger hon.
Regeringens stödpaket innefattar bland annat ett nytt beslut om korttidspermittering som föreslås träda i kraft den 7 april. Det innebär att företag kan permittera sina anställda med 90 procent av lönen, i stället för alternativet att varsla om uppsägning. Staten betalar 50 procent av kostnaderna.
”Det krävs mer”
Men enligt Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi, är krispaket otillräckligt.
– Det skulle behövas ett permitteringsstöd där staten tar över nästan hela lönekostnaden. Det blir dyrt men situationen är så extrem att det förmodligen behövs. Sverige har så starka statsfinanser att vi har råd med det. Det finns utrymme för en rejäl ökning av statsskulden om det krävs, säger han.
Dagens förslag är nödvändigt för att svenska företag inte ska gå omkull. Men staten borde redan nu skicka signaler om att krispaket kan utökas, enligt Calmfors.
– För många företag kommer det här förslaget inte att räcka för att stoppa varsel och avskedanden. Det är ett bidrag men många företag lär hamna i en så svår situation att det krävs mer.
Hittills är det främst flyg- och resebranschen som drabbats hårt av coronavirusets effekter. Men många fler branscher kommer att få det tufft.
– Ett antal branscher som man inte direkt tänker på kommer att drabbas. Ett exempel är spelbranschen. När olika sportevenemang ställs in så blir det förstås ingen betting på dem.
Kan hjälpa privatpersoner
För privatpersoner innebär stödpaketet att man kan få behålla sina jobb i högre utsträckning, enligt Söderberg & Partners sparekonom Joakim Bornold.
– Ersättningsmässigt för privatpersoner kanske det inte spelar så stor roll, men det ökar möjligheten att du slipper bli uppsagd, säger han.
De stödpaket som nu kommer från både Riksbanken och regeringen är ett tecken på att vi lärde oss av finanskrisen 2008, enligt Bornold. Då gick arbetslösheten upp från 6 procent till 9,8.
– Vi agerar på ett annat sätt nu, och förhoppningsvis räcker det så att vi slipper hamna i en finanskris. Man har mycket större vilja mellan politikerna att agera, och det finns en redan klar plan. Det här är ingenting de har skrivit ihop under helgen.
Kan ändå leda till konkurser
Men trots stödpaket från både Riksbanken och regeringen kommer coronakrisen i svensk ekonomi leda till konkurser, enligt Joakim Bornold.
– Det här underlättar enormt mycket, men konkursnivåerna kommer att öka. Vi kommer att se varsel. Men det har inte bara med corona att göra. Bolag som redan innan den här krisen behövde göra åtgärder, kommer definitivt göra det nu.
Fakta: Ekonomiska åtgärder under coronakrisen
- Staten kommer att kompensera kommuner och regioner för extraordinära åtgärder och merkostnader inom hälso- och sjukvården och omsorgen kopplade till coronaviruset.
- För att minska smittspridningen i samhället slopas karensavdraget mellan 11 mars och 31 maj genom att staten betalar ut sjukpenning för första dagen i sjukfallet.
- Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Läkemedelsverket får ytterligare resurser.
- Resurserna ökas för den så kallade smittbärarpenningen då antalet individer som har rätt till denna ersättning antas komma att öka.
- Staten tar tillfälligt över sjuklöneansvaret i två månader.
- Likviditetsförstärkning ges via skattekontot för moms, arbetsgivaravgifter och anställdas preliminärskatt från 1 januari.
- Korttidspermittering införs från och med den 16 mars.
- Utöver regeringens åtgärder har Riksbanken meddelat att de lånar ut upp till 500 miljarder kronor till företagen via bankerna för att säkerställa kreditförsörjningen. Finansinspektionen har meddelat att de sänker den kontracykliska kapitalbufferten till noll för att värna en väl fungerande kreditförsörjning.
Källa: Regeringen
PODD Coronaviruset är en pandemi – vad händer nu?
I dagens avsnitt pratar vi om hur coronaviruset blivit en pandemi och hur länge det kan pågå. Gäst är Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar.