”Får redan vända på slantarna”

Chocksiffror: Så mycket har pensionerna  halkat efter  lönerna

”FÅR TA SPARKAPITAL” Pensionerna väntas fortsätta ­halka efter under de kommande fem åren, enligt nya beräkningar från SPF Pensionärerna. ”Pensionen räcker bara till det nöd­vändigaste. Resor och liknande måste jag ta mitt sparkapital till”, säger ­Gunhild Modin, 74, i Östersund.
Foto: Tobias Nykänen
”FÅR TA SPARKAPITAL” Pensionerna väntas fortsätta ­halka efter under de kommande fem åren, enligt nya beräkningar från SPF Pensionärerna. ”Pensionen räcker bara till det nöd­vändigaste. Resor och liknande måste jag ta mitt sparkapital till”, säger ­Gunhild Modin, 74, i Östersund.
MIN EKONOMI

Pensionärerna har hamnat på efterkälken när löner och hyror dragit i väg.
Och de kommande fem åren väntas gapet öka ytterligare.
– Jag får redan ta av mitt sparande för att pengarna ska räcka, säger Gunhild Modin, 74, i Östersund.

På punkt efter punkt har pensionernas ekonomi halkat efter de ­senaste tio åren. Exempelvis har ­löner och matpriser ökat 17 ­respektive 6 procentenheter mer än snittpensionen.

– Jag upplever att jag fått det sämre. Hyran har höjts och maten har blivit dyrare. Men pensionerna har inte höjts särskilt mycket. Jag får redan vända på slantarna, säger Gunhild Modin.
Efter att ha arbetat många år inom försvarets administration gick hon i förtidspension vid 59 års ålder.
– Jag har rätt bra pension eftersom jag hade en bra lön när jag slutade. Men de senaste åren har jag fått tulla lite grand på sparkapitalet för att kunna behålla standarden. Hade jag inte gjort det hade jag varit tvungen att dra ner på något.

Tappar närmaste fem åren

Och situationen kommer inte att förbättras under den kommande perioden, visar nya beräkningar från SPF Seniorerna.
Faktum är att tappet i förhållande till hyrorna väntas bli nästan lika stort under de kommande fem åren som det varit under de senaste tio åren.
Att beräkningarna stämmer bekräftas av socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S).
– Vi kommer att ha en fortsatt sån här utveckling om vi inte bedriver en aktiv politik för att förändra detta, säger hon.
Det är framför allt de med lägst pensioner som fått det sämre.
Antalet fattigpensionärer har tredubblats de senaste 20 åren. 231 000 svenska pensionärer lever i dag under EU:s fattigdomsgräns, det stora flertalet är kvinnor som jobbat deltid eller inom låglöne­yrken.

Enligt Pensionsåldersutredningen kommer hela 50 procent av kvinnorna och 35 procent av männen att leva under EU:s fattigdomsgräns år 2060.

Styrs av inflationen

En bidragande orsak är att garantipensionen, grundskyddet för de med lägst inkomster, justeras i förhållande till inflationen. Och med de senaste årens låga inflation har den årliga höjningen varit därefter. Till 2017 höjdes garantipensionen ­endast 1,1 procent.
Samtidigt har reallöneutvecklingen varit förhållandevis god de senaste tio åren.
– Om man tittar på löneutvecklingen och kopplingen till garantipensionen och inflationen så är det system vi har i dag egentligen inte anpassat efter den tid vi lever i och som vi levt i de sista 10, 15, 20 åren, säger Annika Strandhäll.
En annan bidragande orsak är att bostadstillägget inte höjts på många år. Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över grundskyddet i garantisystemet.
– Konstruktionen av garantipensionen är något vi tittar på för att det ska vara mer hållbart framåt.
– Det är en stor brist att inget gjorts åt taket i bostadstillägget de senaste tio åren. Taket ligger på 5 000 kronor i månaden, trots att hyrorna har dragit iväg. Där finns ett behov av en justering.

”Inget före 2019”

Utredningen väntas presentera ett färdigt förslag i februari nästa år.
– Med sedvanlig remiss och proposition till riksdagens så betyder det att det inte kommer att hända något när det gäller bostadstillägget förrän 2019 eller 2020, säger Christina Rogestam, ordförande för SPF Seniorerna.
– Samtidigt är det bråttom, de måste göra något snabbt. Det är förfärligt hur många pensionärer har det, framför allt många ensam­stående kvinnor.


SEX TIPS: SÅ KAN DU PÅVERKA PENSIONEN

Tjänstepensionen

Blir allt viktigare för många pensionärer. Med dagens pensionssystem kan man bara räkna med att få ut knappt hälften av slutlönen i allmän pension. Det har gjort att tjänstepensionen utgör en allt större del av den sammanlagda pensionen. Men det gäller att se upp med avgifterna. En procentenhet kanske inte låter så mycket men det kan innebära 80 000 kronors skillnad för en person som tjänar 25 000 kronor i månaden, enligt beräkningar från AMF Pension.

– Har man inte gjort något val så har man låga avgifter, både inom premiepensionen och tjänstepensionen, säger Dan Adolphsson, trygghetsekonom på AMF.
– Men har man någon gång gjort ett aktivt pensionsval så rekommenderar jag att göra en vårstädning och se över avgifterna.
Så här gör du:
Gå in på www.minpension.se för att få en överblick och se vilka i pensionsbolag sparandet finns.
Avgifterna hittar man enklast på respektive pensionsbolags sajt.
På www.konsumenteranas.se (drivs av Konsumenternas bank- och finansbyrå) kan man jämföra avgifterna.

Premiepensionen

Är den minsta delen av den allmänna pensionen och den enda som vi själva kan välja hur den ska placeras. Det finns över 800 fonder att välja mellan på det så kallade fondtorget. Se till att välja en fond med låga avgifter och långsiktigt bra tillväxt. Den som inte gör något val alls blir kvar i det statliga alternativet AP7 Såfa, den så kallade Soffliggarfonden. Den har hittills visat sig vara ett av de bästa alternativen med hög tillväxt (16,4 procent förra året) och låg avgift (0,14 procent). Den genomsnittliga avgiften i systemet är 0,23 procent.

Jobba längre

Extraåren i slutet av arbetslivet gör stor skillnad på pensionen för de flesta löntagare. Att ­jobba fram till 67 års ålder ger ungefär 15 procent mer i pension. Det beror bland annat på att man hinner tjäna ihop ytterligare pensionsrätter och att man får färre år som pensionär. Från 66 års ålder betalar man dessutom lägre inkomstskatt.

Efterlevnadsskydd

Innebär att de pensionspengar man arbetat ihop tillfaller familjen om man skulle avlida innan man hinner ta ut dem. Beroende på hur familjesituationen ser ut kan det vara mer eller mindre motiverat att ha terbetalningsskydd. Genom att välja bort återbetalningsskyddet kan man få ut 10–20 procent mer i tjänstepension. Men det innebär även att det återstående pensionskapitalet delas mellan andra pensionärer i form av arvslotter när man dör.

Flytta över

Premiepensionen kan man välja att flytta över till sin make eller maka. Det kan exempelvis vara idé om denne har betydligt lägre inkomster och därför riskerar få en mycket sämre pension. Men det kan även löna sig skattemässigt för höginkomsttagare att slippa skatta bort en del av pensionen. Anmälan om överöring görs på en särskild blankett till Pensions­myndig­heten.

Fixa tillägg

Bostadstillägget för pensionärer gör stor skillnad för pensionärerna med sämst ställt. Enligt regeringskansliet finns uppskattningsvis 110 000 pensionärer som är berättigade till bostadstillägg men som av olika skäl inte ansökt om det. Pensionsmyndighetens anger som en enkel tumregel att ensamstående pensionärer med en sammanlagd inkomst under 14 000 kronor i månaden före skatt kan ha rätt till bostadstillägg. Tillägget är för närvarande max 5 090 kronor i månaden.