Dags för rättegång om påstådda Ericssonmutor

Cirka 20 miljoner kronor. Så mycket betalade Ericsson i mutor för att vinna ett kontrakt i afrikanska Djibouti, enligt åklagaren.

Den över tio år gamla affären ska nu upp i rätten. Fyra före detta chefer för telekomjätten står åtalade för grov bestickning.

I dag inleds rättegången i Solna tingsrätt. 17 förhandlingsdagar är utsatta med sista dag den 24 maj, enligt tidsplanen.

På de åtalades bänk sitter fyra före detta chefer för Ericsson. De ska enligt åklagarna ha betalat 2 158 000 dollar till högt uppsatta tjänstemän i Djiboutis statsapparat, och även presidenten för landet, för att vinna ett kontrakt för telekomutrustning värt omkring 200 miljoner kronor. Utbetalningarna var maskerade som konsulttjänster via ett bolag.

Mycket av bevisningen baseras på e-post mellan de fyra misstänkta och den högt uppsatta tjänstemannen. Men åklagarna har också kunnat luta sig mot Ericssons interna utredningar och telekomkoncernens stora uppgörelse med amerikanska justitiedepartementet (DOJ) rörande ett flertal korruptionsaffärer runt om i världen, däribland den i Djibouti – en överenskommelse som renderade Ericsson en jättebot på runt tio miljarder kronor.

Alla nekar

helskärm

De åtalade förnekar brott.

– Han har inte haft någon kännedom om mutor eller otillbörliga betalningar, säger en av de åtalades advokater Jonas von Heidenstam.

– Han har inte haft kännedom om det här bolaget Ashur (det konsultbolag vars företrädare tagit emot pengarna) förrän Ericsson gjorde en internutredning i början av 2013. Han har alltså varken känt till vare sig bolaget eller de betalningar som ska ha skett till det här bolaget, säger advokat Staffan Bergqvist som företräder en annan av de åtalade.

Målet handlar om ett klassiskt mutbrott, enligt åklagare Leif Görts vid Riksenheten mot korruption.

– Konkreta betalningar till personer, som vi påstår, är mutbara som folk inom den offentliga statsapparaten, säger han.

Flera brottsundersökningar

Det pågår flera förundersökningar mot personer rörande korruptionsbrott begångna av Ericssonpersonal, bland annat i Kina och nu senast med koppling till terrororganisationen IS. Bakgrunden är den ovan nämnda uppgörelsen mellan telekombolaget och DOJ, där USA gett sig på själva bolaget som sådant – något som de svenska åklagarna har haft att luta sig emot.

– För svenskt vidkommande handlar det om att utreda om det finns svenska personer, där vi har jurisdiktion, som har begått brott, säger Leif Görts.