Professor: Ingen bostadsbubbla i Sverige

Uppdaterad 2017-09-22 | Publicerad 2017-09-21

Det finns troligen ingen bostadsbubbla i Sverige, eftersom det är dyrare att bo i hyresrätt än i bostadsrätt. Det menar Finanspolitiska rådets ordförande Harry Flam.
– Det talar för att det inte är spekulation om framtida prisuppgångar, luft så att säga, som drivit upp bostadsrättspriserna, sa han under ett seminarium i Stockholm.

Varningarna om att vi har en bostadsbubbla i Sverige som när som helst riskerar att spricka duggar tätt. Antagandet bygger på att bostadspriserna i framför allt våra storstäder blåsts upp till orimliga nivåer på grund av det låga ränteläget. När räntan sedan vänder upp finns risken att priserna rasar.

”Inte spekulation”

Men Harry Flam, professor emeritus i internationell ekonomi och ordförande i Finanspolitiska rådet, hävdar att vi inte har någon boprisbubbla, med omotiverat höga priser. Anledningen är att det är dyrare att bo i en hyresrätt än i en bostadsrätt i Storstockholm – även om bolåneräntorna skulle ligga på 5 procent.

– Det talar för att det inte är spekulation om framtida prisuppgångar, luft så att säga, som drivit upp bostadsrättspriserna. Det talar för att vi inte har någon bubbla, sa Harry Flam i samband med ett seminarium i Stockholm.

Nästan alltid dyrare att hyra

Finanspolitiska rådet har jämfört hyreskostnaden i nyproducerade lägenheter, så kallade presumtionshyror, med brukarkostnaden för en bostadsrätt i Storstockholm. Varje år mellan 2001 och 2015 har hyreskostnaden per kvadratmeter varit högre.

– Om hushållen har förväntningar om att priset på bostadsrätter ska stiga, så borde brukarkostnaden ligga över hyreskostnaden i en hyresrätt, sa Harry Flam.

Slutsatsen förstärks dessutom av att hyresnivåerna sannolikt skulle vara ännu högre om hyrorna släpptes fria. Istället är det fundamentala faktorer, som urbanisering, bostadsbrist och stigande inkomster, som kan förklara huvuddelen av de stigande bostadspriserna, menar Flam.

Små effekter av sänkt ränteavdrag

Den åtgärd som ligger närmast till hands för att få bukt med hushållens höga skulder är ett skärpt amorteringskrav. Harry Flam skulle hellre se att ränteavdragen trappades ner. Och effekterna för hushållen skulle bli relativt små, enligt Finanspolitiska rådets uträkningar.

För boende i bostadsrätt skulle till exempel den disponibla inkomsten minska med 0,6 procent om ränteavdragen trappades ner.

– Effekterna är förvånansvärt små, vilket får en att undra varför det inte genomförts tidigare. Men det är förstås ingen populär åtgärd politiskt. Istället har politikerna inriktat sig på olika begränsningar av hushållens lånemöjligheter, som amorteringskrav och liknande, sa Harry Flam.

Finanspolitiska rådet är en myndighet med uppgift att granska regeringens finanspolitik.

Min ekonomi

Prenumerera på Cervenkas Nyhetsbrev

Spaningar om den turbulenta ekonomi vi lever i nu