Regeringen vill höja bolånetaket – så säger ekonomerna
Publicerad 2024-01-25
Regeringen vill höja bolånetaket och slopa ränteavdraget för blancolån.
Målet är att komma åt överskuldsättning och göra det lättare att ta sig in på bostadsmarknaden.
– Skattebetalarnas pengar ska inte gå till att finansiera dyra blancolån, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).
I det förslag som presenterades på torsdagen föreslås dels att avdragsrätten för blancolån, alltså lån utan säkerhet, fasas ut helt till 2026. Dels föreslås en höjning av bolånetaket från 85 till 90 procent.
Enligt den debattartikel i Aftonbladet där förslaget beskrivs i detalj är tanken att minska hushållens överskuldsättning samtidigt som man gör det enklare för unga hushåll att ta sig in på bostadsmarknaden.
– Det här är en viktig strukturell åtgärd för att minska överskuldsättningen i Sverige. Skattebetalarnas pengar ska inte gå till att finansiera dyra blancolån, säger finansminister Elisabeth Svantesson i ett pressmeddelande.
Bakgrunden är en allt större del av svenska hushåll har dragit på sig större skulder än de kan betala där dyra konsumtionskrediter när en allt större del av problemet.
Fler och fler tar blancolån
De höga bostadspriserna har i hög grad bidragit till att fler tar dyra lån utan säkerhet.
2010 infördes ett bolånetak på 85 procent av bostadens värde. Tanken var att köparen skulle betala resten av köpeskillingen, kontantinsatsen, med egna pengar.
Men i takt med att priserna har skjutit i höjden har allt fler förstagångsköpare sett sig nödgade att ta blancolån för att kunna betala kontaktinsatsen.
På tio år har blancolånen ökat med 100 miljarder kronor. På samma tid har hushållens skulder hos Kronofogden fördubblats.
Genom att höja bolånetaket vill regeringen minska incitamenten att ta dyra blancolån samtidigt som man sänker tröskeln till bostadsmarknaden.
”Bra att man sänker trösklarna”
Bland landets privatekonomer råder delade meningar om förslaget.
– Jag tycker att det är bra att man sänker trösklarna. Det finns fler aspekter man skulle kunna kolla på, bland annat amorteringskravet för just den här målgruppen. Men det är ett bra förslag. Vi har ju sett att just blancolån används i det här syftet och då blir det mycket dyrare, säger Sharon Lavie på Lendo.
Américo Fernández på SEB tycker också att det är bra att minska incitamenten för dyr skuldsättning med blancolån.
– Det är en typ av lån som riskerar skapa problem för många hushåll. Däremot tycker jag nog inte ett höjt bolånetak är rätt väg att gå. De senaste två åren har bostadspriserna fallit mer än 10 procent. Det kan ske igen. Köper man en bostad med 90-procentig belåning och priserna därefter faller med 10 procent så sitter man plötsligt med mer skulder än vad bostaden är värd. Det riskerar att sätta många unga hushåll i en väldigt svår situation, säger han.
Arturo Arques på Swedbank anser inte att man löser problemet med överskuldsättningen bara genom att bara ta bort ränteavdragen för konsumtionskrediter utan säkerhet.
– För att lösa problemet med överskuldsättning krävs betydligt mer än så. Bland annat striktare kreditbedömningar och ett nationellt register över hushållens skuldsättning så att kreditgivare kan göra en tillförlitligare kreditbedömning, säger han.
– Vill man hjälpa unga in på bostadsmarknaden är ett bättre alternativ, än en generell höjning av bolånetaket, att höja ränteavdragen till 70 procent för unga förstagångsköpare de första fem åren och sedan trappa ner avdragen till 30 procent under fyra år. Gör man det i kombination med ett lån på fem eller tio procent av köpeskillingen, garanterat av staten till förmånliga villkor, kan det få en ordentlig effekt. Man löser problemet med behovet av kontantinsats och en allt för hög kreditrisk för unga förstagångsköpare.
Då kan förslagen bli verklighet
Förslaget om en utfasning av ränteavdraget för blancolån skickas nu ut på remiss och skulle därmed kunna hinna presenteras redan i höstbudgeten i år.
En eventuell höjning av bolånetaket ligger längre fram i tiden. Förslaget ska först utredas av Finansinspektionen. Sedan tidigare pågår utredning om bolånetaket och amorteringskravet. Den utredningen ska presenteras i slutet av oktober.