Ränteavdraget skenar: "Kan bli ännu dyrare"

Johanna Ekström/TT

Publicerad 2022-11-14

När hushållens kostnader för bolånen ökar, ökar också statens kostnader för ränteavdraget. Arkivbild.

Statens kostnader för ränteavdraget skenar.

Regeringen räknar med en kostnad på 37 miljarder kronor nästa år – 13 miljarder mer än i årets budget.

Bedömare tror att det kan bli ännu dyrare.

När Riksbanken höjer räntan ökar hushållens räntekostnader.

Därmed skenar också statens kostnader för ränteavdraget.

I årets budget räknar regeringen med att ränteavdraget, vars officiella beteckning är skattereduktion för kapital, kommer att kosta staten nära 13 miljarder kronor mer än vad som budgeterades för 2022.

Länge låg kostnaden på runt 20 miljarder årligen. Nu ökar kostnaden till 37,6 miljarder, enligt finansdepartementets beräkningar.

Kan bli högre

Det är i linje med vad Konjunkturinstitutet (KI) räknar med i sin prognos från september i år.

Ekonomistyrningsverket (ESV) gör däremot en delvis annan bedömning. Enligt ESV kan ränteavdraget snarare landa på nära 43 miljarder kronor.

”Sedan vår septemberprognos har räntorna stigit mer än väntat så det är möjligt att ränteutgifterna blir högre än vad vi räknade med då”, skriver biträdande prognoschef Ann-Sofie Öberg i ett mejl till TT.

Danske Banks chefsekonom i Sverige, Michael Grahn, tror också att regeringens siffra är lite väl försiktig.

– Regeringens beräkning är inte helt orimlig, men jag tror att det nog kan bli dyrare än vad de har räknat med, säger han.

Danske Bank presenterade nyligen en prognos som snarare pekade mot en slutnota på 45 miljarder kronor för ränteavdraget nästa år.

Oavsett var det landar kan det låta som ett tufft slag för reformutrymmet. Både KI och ESV konstaterar dock att så inte är fallet.

Med stigande räntor ökar nämligen andra intäkter för staten i ungefär samma takt.

”Stor politisk risk”

Det handlar bland annat om pengar som staten får in från tjänstepensioner och privat pensionssparande, liksom från investeringssparkonton.

Det är sparande som schablonbeskattas med hjälp av statslåneräntan, som i sin tur räknas upp i takt med styrräntan.

Men det går också att argumentera för att staten hade haft nära 40 miljarder kronor extra att lägga på annat om ränteavdraget inte fanns.

Flera riksdagspartier har tidigare förespråkat en nedtrappning av avdraget.

Nu när hushållens ekonomi är pressad blir det svårare.

– Det är en för stor politisk risk, folk har byggt sina boendekalkyler på att man har det här avdraget. Att ta bort det skulle innebära, i runda slängar, en 40-procentig kostnadsökning, säger Michael Grahn.

Stora störningar i ekonomin

När Dagens Industri frågade partierna inför valet var det enbart Miljöpartiet som ville se en nedtrappning.

Finansminister Elisabeth Svantessons (M) pressekreterare skriver i ett sms till TT att regeringen inte har några nedtrappningsplaner.

Elin Ryner, nationalekonom på KI, poängterar att alla skatter grundar sig i politiska beslut. Ett slopande av ränteavdraget rakt av skulle kunna skapa störningar i ekonomin.

– Det behöver göras successivt på något sätt i så fall. Forskare som i flera år har förespråkat ett minskat eller slopat ränteavdrag menade att det fanns en möjlighet att göra det under perioden med låga räntor utan att samtidigt skapa störningar i ekonomin, säger hon.

När räntorna nu stiger skulle dock även en successiv nedtrappning kunna bli ett tufft slag mot ekonomin, enligt Ryner.

– Slopas ränteavdraget på ett bräde skulle det innebära att hushållens disponibla inkomst skulle vara 38 miljarder kronor lägre. Vid en sådan kraftig förändring skulle hushållen troligtvis ändra sitt beteende. Vi skulle se påverkan på konsumtion, sparande och även priserna på bostadsmarknaden