Majoritet bävar för kontantlöst samhälle: ”Pengar är praktiska”

helskärm

Användningen av kontanter minskar drastiskt, och 2025 väntas hälften av alla butiker sluta acceptera kontanter.

Samtidigt ryggar allt fler svenskar nu tillbaka för ett helt kontantfritt samhälle, visar en Sifo-undersökning.

Andelen kontanta betalningar i handeln har minskat från nära 40 till cirka 15 procent mellan 2010 och 2016. Samtidigt har antalet bankkontor med kontantservice mer än halverats.

Elektroniska betallösningar efterfrågas av hushållen och ökar även lönsamheten för bankerna. Samtidigt är en majoritet av svenskarna negativa till ett helt kontantfritt samhälle, visar undersökningen som gjorts på uppdrag av Bankomat AB som ägs av de svenska storbankerna.

En av dem är 75-årige Norrköpingsbon Lars Lövman, som anser att snabbheten gör kontanter till ett överlägset betalmedel.

– Jag tycker att pengar är praktiska och bra i väldigt många situationer. Det mellanmänskliga skulle jag säga är det avgörande, säger han.

Kontanter som backup

Och han är inte ensam. Nu vill hela 72 procent kunna betala kontant även i framtiden – fyra procentenheter fler än i fjol.

– De problem som uppstår när kontanter försvinner uppmärksammas mer och mer, säger Niklas Arvidsson, docent på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), som forskar på innovationer och förändring inom betalsystemet.

Till exempel skulle det uppstå situationer där det inte går att betala och ta emot betalningar om till exempel mobiltäckning och internetuppkoppling inte fungerar.

– Även om kontanter inte är den primära tjänsten så har de alltså en funktion att fylla som en backup, säger han.

Mest positiva till kontanter är äldre. Av de över 65 år vill hela 85 procent ha kvar kontanter.

Men andelen ökar också bland unga. Av dem mellan 18 och 29 år vill 62 procent ha kvar kontanter också i framtiden, att jämföra med 56 procent i samma mätning förra året.

E-krona undersöks

– De största problemen med utvecklingen är kanske det digitala utanförskapet och vad som händer i krissituationer, säger Johan Nilsson, kund- och marknadschef på Bankomat AB.

52-årige stockholmaren Alex Mulinde har blandade känslor inför tanken på ett kontantlöst samhälle.

– Om jag talar för mig själv och alla de som har ett bankkonto kan jag inte se något problem, men om jag vill ge pengar åt någon som inte har ett konto, då blir det problematiskt.

Så vem bär då ansvaret? Riksbankskommittén, som tillsattes av regeringen 2016 i syfte att se över det penningpolitiska ramverket, varnar för att kontantinfrastrukturen inte får tillåtas försvinna för snabbt.

Riksbanken är i full gång med att undersöka en eventuell e-krona, men till dess måste storbankerna ta ett större gemensamt ansvar, hävdar de. Bankomat AB tycker dock att det är statens uppgift.

– På vissa ställen finns helt enkelt inget kommersiellt intresse av att ha kontanter kvar eftersom efterfrågan minskar. Men kontanthanteringen är viktig för samhället och därför statens ansvar, säger Johan Nilsson.