Ärva skulder vid dödsfall – det här gäller

Dolda arvsfällan att se upp för

Uppdaterad 2019-11-15 | Publicerad 2019-08-19

Ärver man skulder? Så här ser reglerna ut.

Kan man ärva någons skulder om personen dör? I många fall är svaret nej, men det finns ett undantag att se upp för.

Här är allt du behöver veta.

Så funkar arv vid dödsfall

Om en anhörig dör skickar Kronofogden ut ett brev som kan heta ”Skuld att betala”, "Betalningsanmaning" eller "Underrättelse/Anmaning". Detta är dock inte riktat till den efterlevande personligen, utan till dödsboets företrädare.

Så det enkla svaret på frågan om man kan ärva skulder är: nej.

I Sverige regleras detta i ärvdabalken som säger att man inte kan ärva skulder. Om personen som avlidit hade skulder så kan alltså inte du som ärver personen bli skyldig att betala.

Dödsboet täcker skulderna

I stället är det tillgångarna i dödsboet som går in och täcker dessa. Om det inte finns några tillgångar alls i dödsboet behöver ni inte betala skulderna.

Det är tillgångarna i dödsboet som ska täcka dessa kostnader. De skulder som inte kan betalas med tillgångarna i dödsboet avskrivs.

”Skuld att betala” kan det stå på ett brev från Kronofogden. Detta är dock riktat till dödsboets företrädare – inte till privatpersoner.

Dolda arvsfällan – då kan du ärva skulder

Det finns dock en fälla man bör se upp för. Det gäller svenskar som bor utomlands. Enligt en EU-lag från 2015 omfattas man som utlandssvensk inte av svensk arvsrätt. I stället är det arvslagen i landet du bor som gäller och därför kan det betyda att du kan ärva en skuld.

Detta gäller bland annat i Spanien, där tusentals svenskar bor, där barnen kan ärva sina föräldrars skulder. För att undvika oförutsedda situationer bör svenskar bosatta utomlands titta över arvsreglerna för att se vilka som passar bäst, Sveriges eller landets de bor i.

Gemensamma skulder vid dödsfall – det här gäller

Om man har gemensamma banklån har man i regel också ett solidariskt betalningsansvar till banken, vilket innebär att banken kan kräva vem som helst av dessa parter på hela summan. När någon avlider och det finns gemensamma lån kan banken kräva dödsboet på hela beloppet, vilket resulterar i att den efterlevande blir skyldig dödsboet halva beloppet.

Det innebär att banken skulle kunna kräva vem som helst på hela summan.

Dock finns det försäkringar – låneskydd – att teckna hos bankerna. Vissa banker erbjuder detta gratis, medan det hos andra kan kosta en summa. Låneskyddet är tänkt att ge de efterlevande en ekonomisk trygghet, genom att skriva av en del av lånet ifall man dör.

De skulderna prioriteras av dödsboet

Om den avlidnes skulder överstiger tillgångarna finns ingen möjlighet att betala alla skulder. Skulderna som då prioriteras är fordringar med särskild förmånsrätt, som till exempel bolån.

Därefter prioriteras fodringarna med allmän förmånsrätt, till exempel kostnaderna för begravning och bouppteckning.

Sedan får de oprioriterade borgenärerna betalt i proportion till hur stora deras fordringar på dödsboet är.


Källa: Nordax, Kronofogden, Fenix begravning

Min ekonomi

Prenumerera på Cervenkas Nyhetsbrev

Spaningar om den turbulenta ekonomi vi lever i nu