Nästan vego med enkel mat-ematik

Matkreatörerna Eva och Matts Hildén vill få oss att halvera köttkonsumtionen

– Kan vi få två personer att äta halvvego, då har vi ju faktiskt en helvego, det är enkel mat-ematik, säger Matts Hildén som tillsammans med sin fru Eva Hildén gett ut kokboken ”Köttälskarens nästan vegetariska kokbok”.
Här delar de med sig av goda recept och smarta tips.

”Köttälskarens nästan vegetariska kokbok” kan låta som en paradox, men Eva och Mats Hildén menar att de kan göra hamburgare med hälften så mycket kött och absolut ingen köttälskare skulle kunna skilja den från en hamburgare gjord på hundra procent nötkött. Allt handlar om enkel mat-ematik.

– Målet med vår kokbok är att få folk att äta mindre kött utan att avstå från matglädjen, säger Eva Hildén, som till yrket är både matfotograf och matkreatör. Att byta bort hälften av köttet är oftast hur lätt som helst.

Allt började med att Matts och Eva Hildén började fundera på nötköttets stora klimatpåverkan. Jämför man nöt med kyckling, vilt och fläsk så ger just nötkött mycket högre klimatavtryck.

– Tack vare den långa vegotrenden har vi umgåtts med vegomat på olika sätt i många år. När vi fick barn slog det oss också att man lätt hamnar bland korv och köttbullar eftersom det är gott, säger Matts. Men hur ofta tänker man, efter att ha ätit till exempel köttfärssås och spagetti, att det här var verkligen värt den här klimatförstörelsen, det var supergott? Så kan det kännas när man äter en entrecote, men troligtvis inte när man slentrianäter kött. Så vi har själva gått från att ha ätit ganska mycket kött till att skära ner på mängden.

Att välja bort köttet helt och hållet är inget som någon av dem känner sig bekväm med.

– Ett tag åt vi vegetariskt medan barnen åt något annat och det kändes inte kul. Jag vill att vi, så långt det går, ska äta samma mat. Det var då vi försökte hitta någon slags medelväg där vi kunde tänka oss att äta lite mer kött men att vi smugglande in mer grönsaker.

Ett första steg var att dra ner ordentligt på nötköttet som ger allra mest klimatpåverkan. I stället använder de blandfärs eller kycklingfärs, fläskfärs har bara en fjärdedel så stor klimatpåverkan som nötfärs.

– Vi testade på barnen och började ljuga för dem, säger Matts. Vi lagade sådant de var vana vid men spädde ut det på olika sätt för att se hur långt vi kunde gå utan att de reagerade och det var väldigt långt. Det som är bra med att testa på barn är att de inte är så artiga som vuxna kan vara. Är det inte gott så får vi veta det, säger Matts.

Eva gör köttfärssås med hälften så mycket färs som i en vanlig köttfärssås.

– Jag kör alltid bönor, lök och morötter i mixer, då ser det ut som vanlig köttfärssås när jag ställer det på bordet, säger Eva. Man ska inte krångla till det. Köttfärssås är sådant som många barn gillar så börja där. Tvinga inte på dem falafel om de inte vill ha det.

Eva hoppas att de kan ge barnen en bra grund att stå på utan pekpinnar och måsten.

– Det är ju inte så att vi har som sport att ljuga för våra barn. Jag tycker egentligen inte att man måste prata så himla mycket om att det är vego, säger Matts.

Eva och Matts menar att många ofta har svårt för att något plockas bort. I stället fokuserar de på att behålla och byta ut. De tror inte heller på att allt måste var så svart eller vitt. Att tjata på människor att de ska bli veganer är ingen hållbar lösning för dem, kan de i stället få fler att minska på köttet i stället är mycket vunnet.

– Vi har ju med kött i kokboken, till exempel grillat kött, men det är mer som en krydda tillsammans med jättegoda tillbehör som kryddsmör och grillade grönsaker. Man behöver inte äta den där jätteköttbiten, man blir nöjd ändå, säger Eva.

Mellan 1960 och 2017 ökade vår köttkonsumtion med 70 procent.

– Vi behöver ju inte sluta äta kött helt och hållet. Jag gillar också julskinka och våra traditionella rätter, men vi överäter kött, vilket är helt onödigt, säger Eva. Med vardagsmaten kan vi påverka så mycket.

• Hur får man en stor grupp människor att ändra sitt beteende?

– Vår tanke är att göra en kompromiss man kan njuta av. Vårt räkneexempel är rätt enkelt. Får vi en Edvard Blom att äta halvvegetariskt två dagar så har vi en Greta Thunberg en dag och det kan göra enormt mycket större skillnad än om vi skulle hålla på och tjata på Edvard att han borde bli vegan. Då skulle uppstartssträckan vara så lång att det inte skulle gå att räkna ihop det. Ändra hur du äter två dagar i veckan så blir det en enorm skillnad om alla gör det, säger Matts.

• Ni skriver om Mat-ematik i boken, vad är det?

– I Sverige ska det finnas jämförelsepriser och innehållsförteckningar på all mat. Men märkning av klimatavtrycket är helt frivilligt och det finns ingen riktig standard för det. Klimatdatan finns, det vill säga hur mycket koldioxidekvivalent eller klimatavtrycksgas som alstras av att producera en vara. Den mest kompletta listan har Rise, ri.se, som är ett statligt svenskt forskningsinstitut men även SLU och Matkalkylatorn har bra information. Svenskt nötkött ger ungefär 27 kilo koldioxidekvivalent per kilo kött medan potatis ger 0,1 kilo per kilo. Det är alltså 270 gånger mer klimatbelastande att äta nötkött jämfört med potatis. Nu lägger jag mig inte i näringsvärdet,men det är en enorm skillnad om det är något jag äter varje dag, eller bara på nyårsafton.

Eva och Matts poäng med hela Mat-ematik kapitlet är att visa att det inte är mycket svårare än att använda sig av gångertecknet på kalkylatorn.

– Tyvärr måste vi göra det själva i dag eftersom ingen gör det åt oss. Jag hoppas det kommer men det kommer säkert ta lång tid. Det finns starka intressen för att inte göra det, men de företag som vågar och vet att de har bra produkter, de tjänar på det. Jag tycker det är synd att vi konsumenter inte kan välja. I stället luras vi att till exempel köpa ekologiska bananer i stället för svenska äpplen. Det borde sitta en lapp med klimatavtryck bredvid prislappen, säger Matts.

Klimatsmarta drag vid matlagningen

• Grytor, bollar och biffar är enkla att dryga ut med grönsaker. Tumregeln är 50 procent kött och 50 procent utfyllnad.
• Byt till mindre klimatbelastande alternativ som kalkon, kyckling eller fläsk.
• Kryddstarka rätter som tacos är enkelt, där kan man gå över till vegofärs på en gång.
• Mixa det som ska fungera som utfyllnad som till exempel bönor och morötter
• Stek lök och vitlök innan de mixas, annars kan smaken bli för skarp.
• Välj rätt. Stekt falukorv med makaroner är svårare att kamouflera än korv stroganoff.
• Ska du äta skräpmat så välj vegetariska alternativ. Allt fett och salt gör det gott ändå och de nya vegetariska burgarna är riktigt bra.

Fem bra råvaror att dryga ut köttet med

• Bönor och linser, helst mixade
• Havregryn, hela eller mixade
• Svamp, ger mycket smak
• Ris
• Vegofärs, blanda den med köttfärs

Köttätande i Sverige

• Svenskarna har dubblat köttätandet sedan 1970-talet. Enligt 2016 års siffror äter vi i 50-55 kilo kött per person och år.
• 2017 hände dock något i statistiken och konsumtionen av kött minskade. 
• Under 2018 minskade svenskarnas köttkonsumtion i snitt med 2,2 kilo per person, vilket är den lägsta konsumtionen av kött på över tio år. 
• Köttkonsumtionen står i dag för cirka hälften av de totala utsläppen från maten vi äter i Sverige.

Källa: Jordbruksverket

• Varje vecka är det onsdag. Men inte vilken onsdag som helst. Det är Matsmarta onsdag! Genom kunskap, härliga tips och recept vill vi inspirera dig och hela svenska folket att äta lite klimatsmartare. Och man måste ju börja någonstans – så varför inte en dag i veckan?